Näää nu bara måste mitt ohändelserika liv göra helt om och vakna till så det börjar trilla in lite roligheter igen. Herreguuud det är verkligen helt stiltje på alla fronter, har inte ens nåt att göra på nyårsafton. Men än har jag inte gett upp, hoppas fortfarande på att den goda feen ska svinga sitt trollspö över lilla mig och göra mig till the queen of the night. Eller åtminstånde göra mig sällskap över ett glas vin.
Nu har jag sista natten med gänget för den här veckan sen är det storsanering av residenset som gäller. Har nog ALDRIG varit så stökigt ever här någonsin. Nu ska det feng shuias i varenda vrå, skåp och låda, slänga, slänga, slänga och slänga. Massor med bråte ska väck och bråte har jag gott om så det lär bli skytteltrafik till tippen. Apropå slänga så har jag lyckats kasta bort tre av barnens oöppnade julklappar vilket jag kan tycka är lite onödigt med tanke på att dom var stickade av min moster, lite svåra att ersätta liksom. Jag vet att jag kan lyckas med det mest otänkbara men det här tar väl ändå priset i klantighet. Blir svårt att ge en godkänd förklaring till den fadäsen.
Jag ger mitt nuvarande ytterst underliga liv året ut på att skärpa sig sen får jag ta i med hårdhanskarna, så här kan vi ju inte ha det bara. Jag sänder ut ett SOS och en begäran till universum att få min önskelista underskriven av gud själv. Så på måndag så rockar jag och äger i vanlig ordning därmed basta VIVE LA ME!!! yeah!!
tisdag 27 december 2011
lördag 24 december 2011
Juletid
Då var julafton överstökad and I´m still alive, helt fantastiskt med tanke på all mat och alla sockerhöga ungar. Faktiskt var det riktigt trevligt trots att jag i stort sett våldgästade min vrånga bror. Jag är det kolsvarta fåret i våran familj och borde inte ostraffat få vandra här på jorden enligt honom. Men han skötte sig riktigt bra och jag såg inga synliga akuta uppblossande eksem på honom när jag var i närheten. Det heter ju att du skola icke hava begär efter din nästa men han har faan begär efter min förra. Han verkar dyrka marken som mitt X går på. Nåväl jag får väl låta dom hållas och lägga energin på nåt viktigare, som mig till exempel. Om vi börjar från dagens början så vaknade 3 vid sisodär halv sju och tyckte att nu vare faktiskt julafton så ro hit med paketen. Slängde till dom varsin prinsess tidning med diverse trams i så dom höll sig lugna en stund tills jag hann lämna av dom hos deras far. Sen drog jag vidare för att kolla på när färg torkade och lämna över en kaffebryggare till vederbörande så man kan få sig lite kaffe när man råkar komma på besök. Jag lider av SVÅÅÅR beslutsångest och hade först köpt en sorts kaffebryggare men fick sen syn på en annan. Jag kunde verkligen inte bestämma mig för vilken jag ville ge bort så jag köpte båda så gåvomottagaren själv fick välja vilken han ville ha. Smart va??!! Nästa punkt i programmet blev att tvätta bilen julfin. Kanske inte lika smart med tanke på kylan som slog till lite senare. Lite småkrånkligt att ta sig in i bilen med fastfrusna dörrar liksom. Kvällen i stort annars flöt på som sig bör en julafton med mat, tomte, julklappar och överförtjusta barn. Jag fick mig faktiskt helt oväntat också två paket, en parfym som jag i förbifarten påtalat luktade gott och en låda med nåt som kallas verktyg. Nu har jag precis av någon konstig anledning lyckats styrt upp Toves julklapp en mp3, fråga mig inte hur men nu är det en jäkla massa musik på den. I morrn blir det till att lägga lite engangemang på att lära 3 spela sällskapspelet Diamanten. Inget som jag exalterad ser fram emot men vad gör man inte för sin avkomma såhär i juletid. Nä nu stänger jag ner för i kväll här och tar upp något så exotiskt som en bok istället så god natt och god jul på er för faan. VIVE LA ME!!!!
torsdag 22 december 2011
Storstädar livet
Det får bli som det blir när det inte blev som det skulle eller nåt. Livet stuffar vidare i maklig takt och jag hänger på. På lördagskvällen glöggminglade jag hos Tina. Det var precis vad jag behövde och vid fyra tiden var jag som en ny människa och redo för livet. I söndags var det uppenbarligen någon som längtade efter sommaren och hade plockat ut det mesta ur containern på jobbet som innehåller sommargrejer och slängt det över hela bakgården. Halv tolv väcks jag av att jobb-Anna ringer och hasplar ur sig en massa information om situationen. Det enda jag uppfattade var -KAN DU KOMMAAA HIIIT!!!! Gjorde en givakt av bara farten och med ljusets hastighet tog mig till jobbet. Sen var jag värd en pizza och lite sällskap så jag styrde upp den biten med. Matkomade mig i en soffa under ett täcke framför tvn och av någon konstig anledning så trivdes jag rätt bra med det. Jag verkar genomgå någon slags mutation av den svåra sorten. Trodde verkligen att jag var en helt obotlig partypingla men tji fick jag. Vilket i och för sig inte är så tokigt med tanke på min fysiska hälsa. Jag är mitt i ett paradigmskifte i livet och avvecklar, utvecklar och påvecklar som attan. Kanske blir folk av mig med så småningom. VIVE LA ME!!!!
torsdag 15 december 2011
To be or not to be?
Att fly eller fäkta är ämnet för i kväll. Det beror i och för sig på ur vilket perspektiv och på vilket plan man väljer att se på saken. Ska man gå på känsla eller förnuft? Känslan säger att jag ska skrika lungorna ur mig med långa haranger av nedsättande ord och förnuftet säger att jag ska släppa det och gå vidare som inget har hänt, what happend? never happend som vi brukar säga. Jag har ingen som helst rätt att leka gud och äga människor så förnuftet har nog rätt. Men.... Förnuft är något vi lär oss liksom vad som är rätt och vad som är fel medans känslor är vi födda med och är i stort sätt omöjliga att tygla. När är en känsla äkta och när är den en av de sju dödsynderna som t.e x girighet, vällust och vrede? Jag är själv långt ifrån en ängel och har levt otuktigt under lång tid så antagligen kommer denna läxa som ett brev på posten. Först och främst ska jag hitta en dörr i all denna tomhet sen jävlar ska rida mina demoner och lära mig någonting på vägen. Vad det sen innebär och var den vägen leder har jag ingen aning om. Nu släpper jag garden välkomnar livet. VIVE LA ME!!!
måndag 12 december 2011
Allt har sin början och sitt slut
En helg i eftertankens tecken har gått av stapeln och nu ska det sorteras mentalt, jäklar i mig. Det sägs ju att allt händer av en anledning, både på gott och ont. I och med detta tror jag att friheten kommer krypande och the power har jag ju redan så nu lär jag bli oövervinnerlig, Hellställ på det!!!
Jag var på "scanning" i torsdags och fick ett mycket tråkigt besked........DRICK INGEN MJÖLK........herregud hur ska jag klara det? näst efter vin är ju mjölk ett livselexir. Nåväl jag gör allt för att min kropp ska vilja återgå i tjänst, är liksom lite jobbigt att springa runt med en kropp som inte känns som min.
I fredags hade Mr J och jag en trevlig hemma kväll som avslutades med en sväng till Oléarys. Jag råkade visst inta ett glas vin för mycket och blev maximalt salongsberusad. Jag som trodde vin bara gjorde mig gott. Så lördagens tågresa blev väl inte det roligaste jag utsatt mig för. Det blev överlevnad på hög nivå, tur att John Blund kom på besök. Väl framme i Göteborg var vädret som gud glömde. Nån shoppingrunda var inte på tapeten i min värld så vi såg till att ta oss till hotellet snabbast möjliga. När vi efter ett par tre missöden äntligen slängde oss på sängen på rummet så överfölls jag av ett extremt mat begär...PIZZA, PIZZA, PIZZA var det enda som ekade i mitt huvud, så det vara bara att hasa sig ut till närmsta pizzeria. Snacka om slappar moment att få ligga i en hotellsäng med en pizzakartong på magen och en öl i ena handen och tvdosan i andra. Eftersom det bara finns en tvdosa och jag höll i den så hade Mr J en hand över och valde då att ha öl i ena och päroncongac i andra. Behöver jag säga att han var extremt talsjuk när vi sen gick till Deep purple konserten. Det satt en kvinna till vänster om honom vars blick sa -Snälla gud låt denne man få en blixt i huvudet NU!!! hon log inte en enda gång kan jag säga. Till höger om oss satt tre personer som ett större antal gånger fick resa på sig när J skulle köpa öl eller ha kisspause. Sen började han tala med de som satt bakom oss och nysa hysteriskt på dom som satt framför. Jag tror ingen runt oss någonsin kommer glömma J eller minnas vilka låtar som spelades. Fast jag måste tillstå att han i alla fall livade upp den annars rätt tråkiga stämningen i lokalen. Som pricken över I:et återfann vi varken spårvagnsbiljetter eller rumskortet som J hade fått förtroende att hålla reda på. Lite dumt beslut av mig kan man tycka så här i efterhand.
På söndagen spenderade vi fem timmar på Lisebergs julmarknad. Tina måste haft nån form av tvångstanke som innebar att hon skulle titta på VARJE sak ÖVERALLT. Stress och skynda ingick inte i vokabuläret denna dag vilket i och för sig var skönt för det var riktigt riktigt fint med alla julbelysningar överallt. Tågresan hem för min del gick som en dans och jag insåg då tjusningen med att åka tåg. Var lite värre för J som var en slagen hjälte, vilket jag förstår att vilken kille som helst skulle vara efter 5 timmar julmarknad.
Jag var på "scanning" i torsdags och fick ett mycket tråkigt besked........DRICK INGEN MJÖLK........herregud hur ska jag klara det? näst efter vin är ju mjölk ett livselexir. Nåväl jag gör allt för att min kropp ska vilja återgå i tjänst, är liksom lite jobbigt att springa runt med en kropp som inte känns som min.
I fredags hade Mr J och jag en trevlig hemma kväll som avslutades med en sväng till Oléarys. Jag råkade visst inta ett glas vin för mycket och blev maximalt salongsberusad. Jag som trodde vin bara gjorde mig gott. Så lördagens tågresa blev väl inte det roligaste jag utsatt mig för. Det blev överlevnad på hög nivå, tur att John Blund kom på besök. Väl framme i Göteborg var vädret som gud glömde. Nån shoppingrunda var inte på tapeten i min värld så vi såg till att ta oss till hotellet snabbast möjliga. När vi efter ett par tre missöden äntligen slängde oss på sängen på rummet så överfölls jag av ett extremt mat begär...PIZZA, PIZZA, PIZZA var det enda som ekade i mitt huvud, så det vara bara att hasa sig ut till närmsta pizzeria. Snacka om slappar moment att få ligga i en hotellsäng med en pizzakartong på magen och en öl i ena handen och tvdosan i andra. Eftersom det bara finns en tvdosa och jag höll i den så hade Mr J en hand över och valde då att ha öl i ena och päroncongac i andra. Behöver jag säga att han var extremt talsjuk när vi sen gick till Deep purple konserten. Det satt en kvinna till vänster om honom vars blick sa -Snälla gud låt denne man få en blixt i huvudet NU!!! hon log inte en enda gång kan jag säga. Till höger om oss satt tre personer som ett större antal gånger fick resa på sig när J skulle köpa öl eller ha kisspause. Sen började han tala med de som satt bakom oss och nysa hysteriskt på dom som satt framför. Jag tror ingen runt oss någonsin kommer glömma J eller minnas vilka låtar som spelades. Fast jag måste tillstå att han i alla fall livade upp den annars rätt tråkiga stämningen i lokalen. Som pricken över I:et återfann vi varken spårvagnsbiljetter eller rumskortet som J hade fått förtroende att hålla reda på. Lite dumt beslut av mig kan man tycka så här i efterhand.
På söndagen spenderade vi fem timmar på Lisebergs julmarknad. Tina måste haft nån form av tvångstanke som innebar att hon skulle titta på VARJE sak ÖVERALLT. Stress och skynda ingick inte i vokabuläret denna dag vilket i och för sig var skönt för det var riktigt riktigt fint med alla julbelysningar överallt. Tågresan hem för min del gick som en dans och jag insåg då tjusningen med att åka tåg. Var lite värre för J som var en slagen hjälte, vilket jag förstår att vilken kille som helst skulle vara efter 5 timmar julmarknad.
Slagen hjälte
Nä nu har jag inte tid med er längre för jag ska fila lite på min livsvision innan jag genomför den med bravur. Har en rätt lång 2do lista att beta av och tänkte börja med att köpa mig en bänkdiskmaskin så mitt nya helt fantastiska liv blir lite lättare. Jag är bara för bäst ibland som oftast så hellställ på det och VIVE LA ME!!!!
onsdag 7 december 2011
Hoppas jag ljuger
Mitt rock n roll liv uppskattas varken av min kropp eller av mina grannar, så nu verkar det vara slut på det roliga. Fast sista partyhelgen ever var inte så illa pinkad iallafall. Började med en typ förfest inför lördagen med en liten sväng till Oléarys med Anna på fredagen. Lördag runt kl 18 drällde det in lite löst folk för en redig köksbordfylla. Fantastisk sammankomst med öl och pizza och givetvis en och annan white russia som sig bör.
Rickards tolkning av novemberkåsan var helt klart kvällens och mitt livs roligaste upplevelse.
Malin var en frisk fläkt bland oss andra bekräftelsetörstande monster
Vickie hade grava problem med troslappen. Tur att det fanns genlemen i lokalen som styrde upp den biten.
Ray hade vissa kärring bekymmer och Maria hade karl bekymmer så dom kompletterade varandra. Skulle nästan kunna tro att dom var gifta.
Thomas minglade runt och la störtsköna kommentarer i diverse disskussioner.
Johan antog att alla var kära i honom.
Mr j var lite allt möjligt som te.x fredsmäklare, gentleman, kassör, äkta hälft och full.
Jag var snyggast såklart och givetvis och såg till att grannarna fick höra bra musik. Vilket dom gärna påtalade under natten.
Så vi drog alla vårt strå till stacken och såg till att det blev en sju helsikes avslutning på mitt rock n roll liv. Jag hoppas verkligen att jag far med osanning och hittar mig själv partajandes igen om två veckor i vanlig ordning. Herregud vad skulle mitt partypingle jag annars göra? knyppla och spela -pärleporten på blockflöjt eller? Nä gud förbjude sådana fasoner. Sånt överlämnar jag till medlemmarna i frälsningsarmén. Jag har bara en sak att tillägga VIVE LA ME!!!!
Rickards tolkning av novemberkåsan var helt klart kvällens och mitt livs roligaste upplevelse.
Malin var en frisk fläkt bland oss andra bekräftelsetörstande monster
Vickie hade grava problem med troslappen. Tur att det fanns genlemen i lokalen som styrde upp den biten.
Ray hade vissa kärring bekymmer och Maria hade karl bekymmer så dom kompletterade varandra. Skulle nästan kunna tro att dom var gifta.
Thomas minglade runt och la störtsköna kommentarer i diverse disskussioner.
Johan antog att alla var kära i honom.
Mr j var lite allt möjligt som te.x fredsmäklare, gentleman, kassör, äkta hälft och full.
Jag var snyggast såklart och givetvis och såg till att grannarna fick höra bra musik. Vilket dom gärna påtalade under natten.
Så vi drog alla vårt strå till stacken och såg till att det blev en sju helsikes avslutning på mitt rock n roll liv. Jag hoppas verkligen att jag far med osanning och hittar mig själv partajandes igen om två veckor i vanlig ordning. Herregud vad skulle mitt partypingle jag annars göra? knyppla och spela -pärleporten på blockflöjt eller? Nä gud förbjude sådana fasoner. Sånt överlämnar jag till medlemmarna i frälsningsarmén. Jag har bara en sak att tillägga VIVE LA ME!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)