Semester!! tänkte min hjärna och tog fasta på det...

Nu har det gått så lång tid att jag har glömt till stor del det bus jag hade förra helgen. Men ska göra mitt bästa för en en kort sammanfattning. Kanske mest för att blidka Queen Karin.

Förra veckan var min första semestervecka så helgen började redan på onsdagen. Hjälten och hans vapendragare trubbadurade hemma på O´learys så Tina och jag förärade stället med vår närvaro. Tina är ju den uppstyrda typen och brukar tycka att endast två glas vin is enough. Men tack vare mitt inflytande slutade nog summan på 4+ och Tina tyckte livet var fantastiskt. En något vinglig och asgarvande cykelfärd hemåt för hennes del. Jag och Hjälten cyklade bakom och hoppades på det bästa.
På torsdagskvällen gick Karin och jag på Fashion Pack på strömpis. Kanske inte riktigt vad vi anser vara att rocka och äga men måste tillstå att det blev ett par fniss. Avslutade kvällen på Bishop Armes.
Och så var det fredag....Då blev det ett par startcider hos Mia Maria sen började kvällens äventyr på O´learys redan vid 21. Den första jag ser när jag kliver in är barnens far som sitter och dricker öl, dessutom på hans barnhelg...Mycket dålig stil...borde faktiskt hålla sig hemma och sköta sig precis som jag måste då. fnys!!  Mia Marias öltempo var inte att leka med och det var bara att hänga på. När vi reste oss från uteserveringen för att gå in och lyssna på bandet susade det på rätt bra, bara att ösa vidare. Hjälten slöt upp och var inte sämre han. Sen vet jag väl inte riktigt hur det blev så men vips så sitter vi i taxi på väg till efterfest på Matstodont. Vilken kväll, vilket gäng, vilken god öl....När jag som vanligt låg och gick genom telefonen dagen efter såg jag att sista smset var skickat kl 06.37 antar väl att det var då jag kom hem eller nåt. Jag vet att jag hade grymt kul i vanlig ordning hela tiden för jag vaknade fortfarande lycklig och full, kan inte låta bli att undra varför högre ort valde att censurera vissa delar av kvällen för mig....Det var fler som vaknade på lika strålande humör som jag visade det sig när Hjälten vid 12 tiden ringer bra i gasen, sjunger för full hals och undrar sedan var hans väska är. Med pusslandet av minnesfragment  reder vi ut den biten och jag kan somna om. Min ambition för lördagkvällen är att vara hemma och inte göra nåt.....men som sagt..screw ambitioner. Hamnade åter på O´learys med livet i behåll och denna gång med Jessica. Fast det blev väldands lugnt och stillsamt, vilket min kropp antagligen applåderade över. Måste dock tillstå att min hälsa är lite sådär efter att åkt på urinvägsinfektion nr två inom en månads tid. Men bara penicillin kuren är överstökad så ska ni se att det är nog inget lite vin kan råda bot på. 

Nu i onsdags var Hjälten, jag och barnen på nåt jippo i Vivalla där Dogge skulle uppträda. Kidsen var lite slitna och orkade inte vara kvar och se det men hann i allafall med visst motstånd ställa upp på bild med Dogge. Sen åkte vi hem för nedvarvning och nattning. Hjälten följde med en sväng innan han skulle ut på galej. Frida frågade vid ett par tillfällen om han skulle komma tillbaka och sova här. Nää svarade jag det ska han inte. Men jag borde lärt mig vid det här laget att när Frida talar så lyssnar man. För mycket riktigt kl 2 dräller han in och kryper ner i sängen. Jag informerar honom om att jag ska åka kl halv 9 till simskolan med 3 och att han får ligga kvar och sova. -Jag ska med dit, förstått? säger han bestämt innan han somnar.  Frida säger sen när jag väcker henne -Jag sa ju att han skulle sova här mamma...Och visst var han med till simskolan om än något trött...och jag med efter tre timmars sömn kanske jag ska tillägga.

Detta är vad jag denna gång kunde åstadkomma. Jag bara måste börja skriva upp stödord efter varje kväll eller skriva här oftare.  Men känner att det som händer utanför mitt partajande kanske inte är så hemskt intressant för er, mest för mig. Det är då jag blir sådäringa kryptisk och ibland får mina små känsloutbrott. Nu har jag nio dagar semester kvar varav 5 barnlediga, så nåt mer bus borde jag väl hinna med innan vardagen är i full gång igen. Nu ser jag fram mot morgondagen och hoppas allt går enligt mina önskningar och att God taking my side. Såklart han gör, han har väl hört mina VIVE LA ME!!! och vet att det faktiskt är så det är.

VIVE LA ME!! och övriga festdeltagare

Som ni säkert sett har jag haft lite låga dagar under en liten tid...Efter denna helg känns dom vääääldigt avlägsna och nästan obefintliga. Troligtvis hade jag bara en släng av schizofreni och personlighetsklyvning eller nåt. Kämpade mig genom veckan ända till fredagens lunch som spenderades tjutandes med lilleskutt tårar. Så här kan jag ju för faan inte ha det bara tänkte jag och hasade trots allt iväg på Allsången till kvällen. Mötte upp Queen Karin och stal lite av hennes energi, sen var jag på topp. Frotterade oss på O´learys som sig bör med varsin BLC i handen. Det är tur man har Hjälten som styr upp partyt när krogen inte orkar längre. Härligt berusade satt vi ett gäng på Fired up och gjorde vårat bästa att ha en egen allsång fram till gryningen. Kan man bli annat än själaglad då? Skulle inte tro det va...Tror att Hjälten var i sitt esse denna natt. Vid 05.30 stapplar vi hem, kl 8 eller nåt vaknar hjälten med ett ryck och säger till mig -Fan Tompa när ska vi vara på fotbollen? Ja inte vet jag? sluta svamla svarar jag. Ja vad säger jag mumlar han och börjar klä på sig. Sen vet jag inte vad han tjatade på om, orka lyssna när man sover. LYSSNA!!! säger han en decimeter från mitt öra...Jag hittar inte mitt bälte, du måste leta efter det när du vaknar. Sen går han. Några timmar senare när jag anser att det är morgon ligger jag och kollar igenom mobilen för att lappa ihop kvällens äventyr. Alltid lika spännande och se vad man har skickat för sms och facebook inlägg. Då hittar jag ett kort på när Hjälten har byxorna väldigt mycket på svaj och utan bälte i min trappuppgång....Vi har INGEN aning om varför...bältet är fortfarande borta. Sånt här vill man väldigt gärna få reda på..borde finnas jour siare att ringa så här dagen efter.

Kl 16 hämtar Christer mig för att inhandla en present till 35 års festen vi ska titta in på en sväng. En lugn tillställning med tårta och EN öl. Kl 21 är det dags att åka hem och spendera kvällen framför tvn.......trodde jag. *Sms pling* -Kom till Eastwest sushi och drick öl / Riddaren ....Nä inte ska väl jag tänkte jag och sände tillbaka - Ok kan jag väl. Sagt och gjort, jag sammanstrålar med ett glatt lätt överförfriskat gäng en timme senare. Riddaren var inne på dygn två efter en kryssning så han var i sitt esse och hånglar vänligt men bestämt upp mig på stående fot. Efter en stund slår sig ägaren Frans ner och tycker väl att vi dricker lite dåligt för det blir både det ena och det andra drickbara beställt till vårat bord. Nu var det bra drag under galoscherna, jävlar i mig. Vi hann med ett par ojdå groggar på O´learys innan någon kläckte den geniala idén om efterfest. Det har vi hos mig säger Frans glatt. Efterfest!!?? säger en tjej som står bakom oss i baren -Jag följer med. Frans stoppar in oss fem partyprissar i en taxi och talar om för chauffören var vi ska -Almbro nästa!! Va? tänkte vi, Almbro? landet? det hade vi inte riktigt med i beräkningen men nu satt vi där och var på värsta partyhumöret så det var väl bara att hänga på. Väl framme fick vi varsin öl i handen och gick på rad på rundvisning av huset. -Och här har vi bastun, säger Frans. HÖRDE VI BASTU? utbrast vi i kör och började genast glatt slita av oss kläderna. Öl, tequila och bastubad gör susen för att bota nykterhet. Vi var alla fulla, nakna och lyckliga, kan det bli bättre? Riddaren och jag hade delade meningar om han verkligen skulle ta ett glas med en deciliter tequila. Jag sa NEJ! han sa JO! jag sa NEJ! han sa ingenting utan svepte glaset. En halvtimme senare fick jag leda upp en mycket trött och naken Riddare till den lilla sängen som hade blivit tilldelad. Vi andra höll väl ut nån timme eller två till. Ingen av oss har riktigt begrepp om hur när och var vi la oss. Jag vaknade 5-6 timmar senare av att En katt jamar för full hals och efterföljs av massa mindre meow. Innan jag öppnar ögonen slår det mig att -Jag har inga katter....hmm jag är inte hemma, var är jag då? Öppnar ögonen och ser att jag ligger tvärsöver en stor dubbelsäng. Oj! nåja jag går väl upp och kollar läget tänker jag, tar av mig täcket och VAD!!!! hjälp, jag är naken....ehh ok mitt första projekt får bli att lokalisera kläderna. Tar mig ut i övervåningens hall och öppnar dörren till rummet bredvid. Där ligger Riddaren sovandes naken i en liten säng. Jag knatar ner för trappen skyddandes mina mest vitala delar så gott det går. Kommer ut i tv-rummet och möts av synen av en snarkandes naken Frans...Nää vad är det här säger jag för mig själv, vad hände? På min väg genom huset på jakten efter mina kläder passerar jag ett fönster och får se tjejen från baren komma ut ur grannhuset. och precis som vi andra, även hon käckt naken och gör sitt bästa att skyla sig. Tillslut är kläder utdelade och vi sitter fnissandes vid köksbordet med pannorna i djupa veck och med samlade krafter försöker pussla ihop våra minnes fragment från gårdagen.

Problemet denna dag blir hur vi ska ta oss hem. Kan säga att jag älskar min chef som räddar mig ur dessa knipor. Utan att blinka tar hos sig ut på landet för att hämta oss tre stackars satar som inte var vid sina sinnes fulla bruk kvällen innan. Summan av kardemumman att det var helt klart värt en tredagarsbaksmälla efter denna grymma helg som kommer skrivas in i historieböckerna. Efterlevande och kommande generationer måste ju få veta hur man gör när man är 30+ och festar som om man vore 20.

Där satt den VIVE LA ME!! och lite jazzhands på det.

 Bidde bara två kort under kvällen och tur är väl kanske det. Överst Riddaren i sovpose och nederst min väckarklocka.