lördag 21 juli 2012

Semester!! tänkte min hjärna och tog fasta på det...

Nu har det gått så lång tid att jag har glömt till stor del det bus jag hade förra helgen. Men ska göra mitt bästa för en en kort sammanfattning. Kanske mest för att blidka Queen Karin.

Förra veckan var min första semestervecka så helgen började redan på onsdagen. Hjälten och hans vapendragare trubbadurade hemma på O´learys så Tina och jag förärade stället med vår närvaro. Tina är ju den uppstyrda typen och brukar tycka att endast två glas vin is enough. Men tack vare mitt inflytande slutade nog summan på 4+ och Tina tyckte livet var fantastiskt. En något vinglig och asgarvande cykelfärd hemåt för hennes del. Jag och Hjälten cyklade bakom och hoppades på det bästa.
På torsdagskvällen gick Karin och jag på Fashion Pack på strömpis. Kanske inte riktigt vad vi anser vara att rocka och äga men måste tillstå att det blev ett par fniss. Avslutade kvällen på Bishop Armes.
Och så var det fredag....Då blev det ett par startcider hos Mia Maria sen började kvällens äventyr på O´learys redan vid 21. Den första jag ser när jag kliver in är barnens far som sitter och dricker öl, dessutom på hans barnhelg...Mycket dålig stil...borde faktiskt hålla sig hemma och sköta sig precis som jag måste då. fnys!!  Mia Marias öltempo var inte att leka med och det var bara att hänga på. När vi reste oss från uteserveringen för att gå in och lyssna på bandet susade det på rätt bra, bara att ösa vidare. Hjälten slöt upp och var inte sämre han. Sen vet jag väl inte riktigt hur det blev så men vips så sitter vi i taxi på väg till efterfest på Matstodont. Vilken kväll, vilket gäng, vilken god öl....När jag som vanligt låg och gick genom telefonen dagen efter såg jag att sista smset var skickat kl 06.37 antar väl att det var då jag kom hem eller nåt. Jag vet att jag hade grymt kul i vanlig ordning hela tiden för jag vaknade fortfarande lycklig och full, kan inte låta bli att undra varför högre ort valde att censurera vissa delar av kvällen för mig....Det var fler som vaknade på lika strålande humör som jag visade det sig när Hjälten vid 12 tiden ringer bra i gasen, sjunger för full hals och undrar sedan var hans väska är. Med pusslandet av minnesfragment  reder vi ut den biten och jag kan somna om. Min ambition för lördagkvällen är att vara hemma och inte göra nåt.....men som sagt..screw ambitioner. Hamnade åter på O´learys med livet i behåll och denna gång med Jessica. Fast det blev väldands lugnt och stillsamt, vilket min kropp antagligen applåderade över. Måste dock tillstå att min hälsa är lite sådär efter att åkt på urinvägsinfektion nr två inom en månads tid. Men bara penicillin kuren är överstökad så ska ni se att det är nog inget lite vin kan råda bot på. 

Nu i onsdags var Hjälten, jag och barnen på nåt jippo i Vivalla där Dogge skulle uppträda. Kidsen var lite slitna och orkade inte vara kvar och se det men hann i allafall med visst motstånd ställa upp på bild med Dogge. Sen åkte vi hem för nedvarvning och nattning. Hjälten följde med en sväng innan han skulle ut på galej. Frida frågade vid ett par tillfällen om han skulle komma tillbaka och sova här. Nää svarade jag det ska han inte. Men jag borde lärt mig vid det här laget att när Frida talar så lyssnar man. För mycket riktigt kl 2 dräller han in och kryper ner i sängen. Jag informerar honom om att jag ska åka kl halv 9 till simskolan med 3 och att han får ligga kvar och sova. -Jag ska med dit, förstått? säger han bestämt innan han somnar.  Frida säger sen när jag väcker henne -Jag sa ju att han skulle sova här mamma...Och visst var han med till simskolan om än något trött...och jag med efter tre timmars sömn kanske jag ska tillägga.

Detta är vad jag denna gång kunde åstadkomma. Jag bara måste börja skriva upp stödord efter varje kväll eller skriva här oftare.  Men känner att det som händer utanför mitt partajande kanske inte är så hemskt intressant för er, mest för mig. Det är då jag blir sådäringa kryptisk och ibland får mina små känsloutbrott. Nu har jag nio dagar semester kvar varav 5 barnlediga, så nåt mer bus borde jag väl hinna med innan vardagen är i full gång igen. Nu ser jag fram mot morgondagen och hoppas allt går enligt mina önskningar och att God taking my side. Såklart han gör, han har väl hört mina VIVE LA ME!!! och vet att det faktiskt är så det är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar