tisdag 28 februari 2012

Nära döden upplevelse

Ojdå så det blev....
Anna och Mr J var här när jag kom hem i fredags så det var bara att hänga på partyt. Grannen som hade festen jag fick ut för tittade in en stund....antar att han inte gör det igen. Herregud vad värdelös jag har blivit på första intrycket. Mina bright moments är lätträknade nu förtiden så att säga. Nåväl, vi styrde iallafall våra steg mot O´learys och av nån anledning blev Mr J imponerad av att jag kom in. Hur han tänkte då vet jag inte riktigt. Kvällen spenderades med att dansa och hann i vanlig ordning inte med att ha kul klart innan det var dags att gå......så det fick bli Fjäärn kvällen till ära. Människan M och Mr J hade fullt upp med fruntimmer så jag roade mig med att störa dom. Kvällen avslu....kvällen? vadå kväll mig veterligen är kl 7 morgon.  Morgonen avslutades med att jag lämnade av Människan M hos en tjej och åkte hem SJÄLV, jag klädde av mig SJÄLV och la mig SJÄLV........trodde jag uppenbarligen. När jag vaknar hör jag någon andas bakom min rygg. Åh!! tänkte jag nu har den manliga mannen som ska mata mig med choklad äntligen anlänt. Eller ja, jag tänkte kanske mest -Hur faan gick det här till???  Kändes som en evighet innan jag lyckas vända runt för att stilla min nyfikenhet på vem som ligger i min säng. Ja det kunde i och för sig varit värre men även bättre för det är Människan M som ligger där. Enligt hans utsago så skulle tjejen åka till jobbet så han gick hem till mig och min ALLTID låsta dörr var öppen och jag hade inte tillstymmelse till reaktion i kroppen när han försökte väcka mig. Så han helt sonika kröp ner bredvid mig och somnade.

Om vi säger så här.....Lördagen var inte den bästa av dagar. Klockan 17.10 ringer Karin och väcker mig. Jag svarar käckt med ett stööön. Va! sover du? utbrister hon. Stöön svarar jag, mitt ordföråd var mycket begränsat med hänvisning till baksmällan from hell. Hon föreslår att jag ska ta mig till henne för lite dinnering. Eftersom jag tidigare i veckan hade tjatat på att vi skulle gå ut på lördagen kännde jag att jag inte hade annat val än att åtminstånde åka dit. Stööön sa jag och försökte resa på mig, gick sådär kan jag säga. En jäkla tur att man har väggar hemma. Lyckades roffa åt mig en macka i köket på min vingliga färd genom lägenheten som ledde tillbaka till sängen. Stöön sa jag la på och somnade om med mackan likt en hamster väl förvarad i kinderna.
Kl 19 inser jag att jag måste försöka ta mig upp, men upptäckte snart att jag måste vila lite först. Karin förbarmar sig över stackars mig och agerar privat chaufför. 19.45 står jag redo utanför porten med handväska och en halv liter laktosfri mjölk under armen.

Åhh så gott har det nog aldrig varit med mat förut. Sen var jag vid liv igen, fram tills efterrätten skulle serveras och jag inser att den innehåller alkohol. Fick en deja vu och ordförådet blev åter igen minimalt. TA EN GIGANTISK JORDGUBBE OCH SMAKA PÅ CHAMPANGEN hävdade Karin med sån pondus i rösten att jag inte vågade annat. Stööön sa jag och löd.
Hmm hur att SMAKA på champangen kunde bli till captain morgan o cola och white russia och ett par öl har jag ingen aning om, men jäklar vad kul vi hade sen. Tog mig hemmåt SJÄLV vid halv fem tiden, klädde av mig SJÄLV och la mig SJÄLV....och vaknade själv.  SUCK!!!




Och så var det söndagen då, som sig bör spenderades den i soffan framör tvn hemma hos Människan M. Fast denna gång lite lyxigare än vanligt med en trerätters middag, grillad korv som förrätt och grillad antr...entre...äsch, grillat kött till huvudrätt och cappo...cappu....men vad faan, kaffe till efterrätt. Så summan av kardemumman blev ändå en helg i bästa VIVE LA ME stil. Fast lördagens baksmälla vill jag inte under några som helst omständigheter återuppleva igen. Syndast om mig i hela världen kan jag tala om att det var. Tur man har vänner som styr upp en då, hjärta hjärta hjärta till er.



tisdag 21 februari 2012

En liten defekt bara...

Jag har gjort denna blogg som skulle vara en hyllning till mitt bästa "jag" till en klagomur över hur orättvist saker och ting är just nu.  Hur gick det till? Nog för att livet går upp och ner men fokus ska ju alltid ligga på det positiva utan för den skull behöva ljuga för sig själv. Trodde aldrig om mig själv att jag skulle uppleva känslor och vad det egentligen gör med ens hjärna när de träder in. Jag trodde jag var odödlig och starkare än Tarzan forever and ever. Se hur det gick... Hur ska jag nu kunna få tillbaka min stjärnstatus? En släng av känslosjuka kan väl alla få men inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att det skulle sitta i så här länge. Jag har testat allt från att få som jag vill till att radera möjligheten till kontakt men inget har hjälpt. En god vän säger att det är som kvicksand ju mer man kämpar emot desto värre blir det, alltså bara att acceptera faktum. Så det blir mitt nästa projekt. Jag struntar i att ge er mitt bästa "jag" utan presenterar ett mindre perfekt jag. Vilket kommer innebära dessa förvirrade och kryptiska inlägg en tid. Jag lovar att informera er när jag är med i matchen igen och är redo att ge er en nyare bättre version av mig. Så känner ni att det är överkurs att ta er igenom dessa tradiga inlägg med livet i behåll så ska ni vänta på att jag döper ett inlägg till VIVE LA ME!! När det står så vet ni att det är sluttramsat och ni kan i lugn och ro åter läsa det jag skriver utan att rädslan att dö av tristess infinner sig.

Kvällens låtar Lightning crashes och Follow me fråga mig inte varför jag valde just dessa men jag gillar musiken och rösterna. Har inte satt mig in i texterna så dom kan vara helt uppåt väggarna.

söndag 19 februari 2012

Lycklig

Med viss försening ska jag nu berätta om min livs upplevelse, RAMMSTEIN KONSERTEN .....Jag är faan helt mållös.....vilken sjukt grym jäkla bra konsert. Även om man inte skulle ha hört Rammstein förut så skulle man älska den.  Vilken show dom ställde till med, eld och manlig energi så det räckte och blev över. Jag skulle aldrig på ett rättvist målande sätt i ord kunna beskriva denna spektakulära händelse, den bara MÅSTE upplevas. Den var renande både för kropp, själ och sinne så nu kan jag dö lycklig. Vi satt där som i trans och bara log av lycka av att känna den tunga basen i kroppen. Lite glad är jag för att vi hade kanonplatser på läktarn och inte stod på golvet när Buck dich framfördes med ett enormt porrfilmssprut över publiken. Det enda jag tycker jag saknar var ett avslutande eldnummer som inte var av denna värld. Men vad gör det när han kliver ut i dom största ängla vingarna ever och avslutar med Engel. SÅ MÄKTIGT!!!







Lördagen spenderade jag hos människan M. Jag lyckades hålla honom vid liv till 04.40 innan han gav upp. Jag njöt av varenda minut vid köksbordet med samtal ett par öl och bra musik. När vi som bäst sitter och konverserar hoppar katten upp på borde och stryker svansen mot de tända ljusen...WOOFF ..och svansen står i lågor. M var snabbtänkt så missödet inte behövde bli ohanterbart. Herregud stackars katt vad jag skrattade. Hon var mycket konfundersam när hon lommade iväg och undrade var odören av bränt hår kom ifrån. Jag lyckades få ihop några timmar sömn innan lyxfrukosten severades, som bestod av Amerikanska pannkakor och kaffe. Sen var det soffhäng för hela slanten. Antar att vi hade pratat slut med varann under natten för vi sa inte mer än nödvändigt resten av dagen. 

Tänkte vara lite wild n crazy och sticka in med en Rammstein låt för att knyta an till dagens ämne lite.
(från konserten men inte filmat av oss) Feuer frei
Men tro inte för den del att jag övergett AC/DC, nej nej det kommer mer. Har bara blivit väldigt mycket AC/DC sista tiden under min terapiperiod. Men som sagt på tisdag börjar mitt nya liv som fantastisk och nåde den som försöker stoppa mig. Då tänker jag vråla denne person till tinnitus med ett VIVE LA ME!!

fredag 17 februari 2012

Jävlar vad AC/DC är balsam för själen. Nu är the bottom nådd på tisdag vänder det. Fy i helvete vad jag kommer rocka resten av året. Och i kväll på Rammstein såklart. HELLSTÄLL!!!!!

1. Jag har nu tagit bort vedebörande från facebook och helt plötsligt känner jag mig mycket friare.
2. Orosmolnet på jobbet verkar skingra sig.
3. Min fobi är dessvärre i sitt esse men är allt lungt på tisdag så lägger det sig med.
4. Mitt ex är det bästaste exet ever. Tack för hjälpen och stödet.

Nu ska jag sparka igång den här dagen med att klä på mig till att börja men sen bär det av till Stockolm med Mr J , Anna och Tony. Dagen började lägre än glocalnet och kommer sluta uppe hos Tor om jag får bestämma. Så VIVE LA ME!!!!!!

Dagens AC/DC
Who made Who

onsdag 15 februari 2012

Slut trånat forever and ever...spegel och stjärnstop

Ikväll är det fruktansvärt kallt här hemma.....och ensamt.  Den där manliga mannen som ska mata mig med choklad och vindruvor lyser fortfarande med sin frånvaro.  En sån där bättre vetande kvinna sa till mig att innan sommaren är slut finns han hos dig, vilket återstår att se. Bara det att sommaren känns väldigt långt borta liksom mannen jag trånar efter. Eller rättare sagt trånaDE efter, jag har ju bestämt mig för att det är slut trånat på den fronten nu. Dessutom sa kvinnan att det är den man som jag minst förväntade mig att det skulle vara. I och för sig så passar det in på denne herre, för att det är verkligen den siste på jorden jag trodde jag skulle falla för. Men det finns ju så många män jag INTE vill ha så vem vet det är säkert nån av dom. På inandning är han glömd på utandning är han där igen. Jäkla jobbig karl att hålla på att bråka så där. Fast med den obstinata styrkan jag besitter kommer han aldrig att kunna nå mig innerst inne bara mitt ytterst ute. Mina väninnors råd är att hitta nåt annat så jag glömmer honom ( har hittills inte funkat) medans mina manliga väninnor råder mig till att använda min kvinnliga list så jag får honom dit jag vill  (vilket inte heller har funkat). Mitt råd till mig själv är att SLÄPP DET FORT SOM FAAN. Det värsta av allt på denna resa är frustrationen över att vara maktlös över sig själv. Undrar om flingsalt funkar på sånt här??  Ni som känner mig VET att det är nåt allvarligt fel på mig för närvarande, -testbild-. Jag har ingen som helt erfrarenhet av sånt här trams känslokall maneater ut i fingerspetsarna som jag är. Uppenbarligen är det nåt stenålderstjafs och kemiskt som man inte råder över, tycker bara att det är konstigt att det bara funkar åt ena hållet.  Jaja det får bli som det blir när det inte blev som det skulle. När jag väl är färdig med detta kommer jag helt klart vara oövervinnerlig på alla plan. Under tiden kör jag min AC/DC terapi och på fredag kommer jag kliva ut från Rammstein konserten som en ny människa. Nu har jag ödslat nog av min dyrbara tid på en sån här struntsak, herregud känslor är ju för dom dödliga. VIVE LA ME!!! and flashing my horns brutally.

måndag 13 februari 2012

Dagens AC/DC

Diggar utstyrseln
Jailbreak

Enkelt, du är ju kvinna.....hmpf

Då var man av med kidsen för denna gång, wohoo!! Jag har kämpat mig igenom en och en halv vecka med avkomman och har nu lika lång tid utan dom. Både på gott och ont. Det var en pärs att se dom gå vickandes på deras jäkla lösa tändet HELA TIDEN.... vickande tänder borde strängeligen förbjudas. *ryyyys*. Jag kryssade i den rutan har jag för mig när jag beställde dom, nåja jag förutsätter iallafall att tänderna tappas hos deras far så han snällt får agera tandfe.

För att fira friheten lite så köpte jag pizza och tog mig en liten tripp ut på landet till människan M för en skön söndag kväll framför tvn. Det var en massa snörvel och atjoo från hans sida, jäkla vekling gå och bli förkyld så där. Tur att jag är helt imun mot sådana fånerier.

Nu laddas det inför fredagen och Rammstein konserten med lite AC/DC. Jag har tänkt att försöka lära er förstå innebörden av god musik smak och därför lägger jag ut en ny låt varje dag tills ni har förståndet att tillbe dom. Med andra ord hjärntvättar jag er vettiga.  Så se nu till att klicka på alla länkar, det är dom som är grönmarkerade i texten. or else......!!!!

Idag intog jag en helt ny roll, den lyssnandes roll. Måste tillstå att det var en mycket ovan situation att befinna sig i. Det är inte varje dag man möter människor som har min variant av talförmåga. Men som sagt jag har lite att leva upp till, jag har lovat att visa mina bättre sidor. Har hittills misslyckats katastrofalt med den biten av nån jäkla konstig anledning.(Nåt annat jag ofta misslyckas med är att sova, så även denna natt). Jag frågade människan M vad alla mina plötsliga underliga fel och brister kunde bero på. -Enkelt svarade han, du är ju kvinna.... Åh fan är det därför jag inte förstår mig på mig själv och jag som trodde det var nåt allvarligt, phew. 

Nä nu är det dags för nattäta lite innan jag ska göra ett seriöst försök att tillkalla sömnen. I morrn sliter jag lite nonchalant upp dörren på jobbet och vrålar ett VIVE LA ME!! innan jag tar tag i dagens göromål med entusiasm och glada tillrop.
.

Dagens AC/DC

Poppades idag på högsta volym när jag körde fort fort

länk
Let me put my love into you.....



.

lördag 11 februari 2012

Ojdå!!

Min abition var en liten tripp till O´learys Bon jovi kväll och ta en sällskaps öl med Karin. Mmmm eller hur!! Varför inte ta sig en redig partykväll medans jag ändå höll på. Kvällen kändes lite som -Här är ditt liv. Alla människor från mitt förflutna verkar bestämt sig för att dyka upp just igår. Inte ens jag som är en konversatör av rang hann med att prata med alla jag kände på stället fast jag var i mitt esse. Hur jag fick i mig ölen och dessutom flera är en gåta med tanke på allt pratande. Uppenbarligen gick kvällen i multi taskandes tecken för mitt i allt fick jag även iväg en mängd fyllefiffiga sms, inboxmail och facebookinlägg. Borde vara straffbart att skicka sånt med alkoholhaltiga drycker i kroppen. Jag har efter gårdagen nu bytt efternamn till Ågren. Vips var kl 2 och vakterna tyckte det var tid för hemgång.....eller tid för efterfest tyckte vi. Hem? varför då vi var ju på topp. Bon jovi him self styrde upp den biten. Vid 5 tiden tog jag mitt förnuft till fånga och tog mig leende hemmåt. Ja just ja jag hade visst barnen i helgen. Ringer med kvittrande pigg röst mormor vid 11 tiden och informerar om jag straxt med raska steg dyker upp. Näää inte riktigt så pigg och rask kanske, mest fortfarande full. Blev utfodrad och tog en powernap i soffan innan jag motade hem flocken,  Ligger nu i min säng och lyssnar på grannhusets fylleslag. Orka och hålla på att störa mig med massa gapande nu när jag ska sova. Festa på det där sättet skulle jag då rakt inte få för mig att göra.......nä nu går jag ut på balkongen och överöstar dom med ett VIVE LA ME!!!! nån ordning får det väl ändå vara.

fredag 10 februari 2012

AC/DC

Njuter till fullo av mina husgudar.....
All screwed up

Fel video men rätt låt....
It´s a long way to the top

En stripparlåt...
Ride on

Tur att man har teknikfånar i sin omgivning som nu sett till att jag kan länka ut musik här. Så er mindre begåvade kan jag informera om att dessa tre rader över är länkar till sjukt skön musik.

VIVE LA AC/DC!!!!

Härdsmälta på G???

Stark som få och med visst mått av panik ligger jag i min säng och som vanligt klarvaken. Ja jag vet jag har fått sömntabletter och skäll av chefen för att jag inte tar dom. Varför jag är en sån motståndare till dessa vita små runda saker har jag ingen aning om, kanske njuter jag för mycket av nätterna. Kan inte påstå att jag njuter lika mycket när klockan ilsket talar om för mig att det är dags att gå upp. Och jag njuter definitivt INTE när jag ser resultatet av sömnbrist i mitt annars så vackra anlete. Jag var helt övertygad om att jag var en highlander, evigt ung och snygg. Men jag har bryskt fått det klart för mig att så är icke fallet. Jahaja se där nu blev jag hungrig också....hallå orka gå och styra upp den biten liksom. Var är den snygga manliga mannen som ska mata mig med choklad när jag behöver honom? Uppenbarligen inte här, antar att han dyker upp snart.

Jag har tjatat hål i huvudet på Människan M och Mr J den sista tiden (eller den mesta delen av tiden) så till den milda grad att jag börjar oroa mig för deras hälsa. Deras ordföråd har minimerats till orden Mmmm, jaa och nää. Kan det vara en symtom på härdsmälta månne? Hmm, anser att har man fått V.I.P biljetten till privilegiet att vara min vän får man faktiskt stötta mig när jag insjuknar i en svårare grad av talsjuka. Det roliga är att Människan M ger mig hårda och brutala råd som oftast motstrider mina egna ideer om hur jag ska hantera saker och ting medans Mr J håller med mig och säger att allt kommer ordna sig. Jag behöver nog båda sidor av saken och jag tycker dom sköter sig bra omständigheterna till trots. Det jag vill ha sagt är egentligen -Tack killar för att ni är ni och hoppas ni älskar mig i alla fall. Sååå VIVE LA NI!!!

måndag 6 februari 2012

Hjärta och smärta

Känner lite aj i hjärtat såhär på nattkröken. Jag som alltid varit en hård och kall typ när det handlar om känslor har på senare tid blivit en sån där kärlekskrank fåne. Känslor är säkert en jättebra uppfinning om dom är av bra kvalité och lätthanterliga. Ungefär som tekniska prylar, man måste ha dom men man fattar inte till vad riktigt. Livet som känsloobstinat är väl kanske inte att rekomendera, det är rätt ensamt men fan så mycket tryggare. Nu går jag mest runt och väntar på att det ska gå över som en långdragen förkylning. Min image att jag äter män till frukost har fallerat och kvar står jag utan mur och fattar verkligen ingenting. Jag som ska vara arrogant och iskall är nu den som skriker lungorna ur mig efter kramar och närhet. Jag undrar var detta ska sluta egentligen..... Mitt mycket förvirrade hjärta är inte vid sina sinnes fulla bruk nog att ta sådana här beslut på egen hand. Har gett detta fenomen nog tid så nu sänder jag det vidare till universum med en begäran om en förklaring om varför jag måste bli som en blind klockad katt helt i onödan?? Nåväl jag lär mig väl nåt på sånt här trams med...vem vet snart förgyller jag kanske någons liv med min närvaro. Och till dess VIVE LA ME!!!!!!

söndag 5 februari 2012

Med beröm godkänt

Det var med viss oro jag lämnade mina barn hos Mr J idag. Det började med att jag fick hämta honom i stan efter en festnatt sen skulle vi hämta hans bil men den startade inte. Nä då tar jag min andra sa han, men den startade inte heller. Ehh ok....vilken tur sa han att jag har en till, behöver jag säga att den heller inte startade? Det slutade med att alla deras planer för dagen fick ändras, det fick helt enkelt bli en inne dag. Dom verkar rätt nöjda med dagen och med födan dom blev tilldelade. Mr J fick till och med ro till en powernap i fåtöljen mendans 3 lekte högljudt. Dom påtalde för honom att han snarkade en massa gånger. Sen sattes hans äckeltröskel på prov när en av dom råkade ut för en liten olycka med dusch och klädombyte som följd, hehe men det fixade han galant. Jag undrar varför jag överhuvudtaget oroade mig jag verkar ju ha rätt ok ungar iallafall. När jag väl dök upp för avhämtning så var de inte speciellt överförtjusta på hemfärd. Eftersom Mr js bilar inte funkade så fick han logi och lånebil av mig till måndagens färd till jobbet. Alltid trevligt med lite sällskap även om ett sömnigt sådant. Tur att jag har massor att prata om så han inte somnar. Nä nu tror jag att jag måste ha lite nattvickning tur att Mr J styrde upp ett pizzainköp och att det blev över så jag slipper ligga här hungrig och sura. VIVE LA ME för att jag är en sådan god mor och suveränt sällskap.

fredag 3 februari 2012

Gud verkar ha humor

Det är lite mycket just nu. Eller ja, det är som vanligt fast värre så allt är med andra ord precis som det ska vara. Allt som sker just nu, jaa vad säger man? tack för mig, väck mig när det är klart eller? Nåväl bara att hänga på och se var man hamnar. Finns inte så många alternativa utvägar. Jag önskar jag inte behövde vara så jäkla kryptisk utan bara skrika ur mig all glädje jag inte får känna för det ena likväl som all avsky jag har för det andra. Men som den tappre riddare med rustning och svärd som jag är tar jag det som en man.....inte skulle ha tagit det. Jag genomlider de sju dödsynderna med högtburen fana och nerbitna naglar. Eller det är mitt mål, just nu drar jag håglöst fanan efter mig bärandet på ett brett fånleende. Hur coolt är det? svar - INTE ALLS!!! Nä slut svamlat på heroglyfiska, back to the reality outside my head and heart.

Barnens mormor och min räddare i nöden på mina jobbhelger är sjuk, vilket innebär problematik. Var gör jag av tre monster lördag och söndag? Det är väl en jäkla tur att jag har ett fantastiskt ex. Han är bästaste på att vara just ex. Att exet dessutom är mina barns far gör ju inte saken sämre. Lördagen är uppstyrd med hans insats. Sen var det ju söndagen då..... Tro det eller ej men där heter hjälten Mr J. Ja det är säkert, jag är lika förvånad själv att jag ens frågade. Barnen är exalterade över detta äventyr vilket är huvudsaken. Sen att jag redan nu lider med honom är en annan femma. Jag återkommer med rapporter och känner lite R..I..P Mr J. Ett tips kan vara stol och piska och lås in allt som innehåller socker så överlever du nog, en stund i allafall.

För att avsluta på samma sätt som jag började, dvs kryptiskt så har jag idag insett vidden av att göra ett bra första intryck. Kan säga att det gick sådär. Har nu en text i pannan där det står -Hur tänkte jag nu? inte alls. Får trösta mig med det är tur att det finns sådana som mig som gör att andra kan känna sig lite smartare. Personen i fråga måste tro att jag saknar både det ena och det andra för att fungera mentalt normalt. Dessvärre kommer möjligheten att bevisa motsatsen aldrig att infinna sig utan att jag kommer upplevas som en fullblods stalker. Nåväl jag får väl finna mig i nederlaget och lära mig att inte göra om misstaget. Måste tillstå att jag av hela min själ vill göra om och göra rätt för det är grymt pinsamt och helt mot mina principer att uppfattas på detta sätt. Blir mycket svårt att avsluta inlägget på traditionsenligt sätt. Lite krystat att slå sig för bröstet och vråla VIVE LA ME!!! Men nu är det gjort så hellställ på det.