Ny energi

Demonerna has left the building woohoo!!!
Nu är det åter nya tider i mitt liv. Känner mig stark och driven och ser fram emot det som finns runt hörnen. När jag som värst slogs med demonerna iklädd flera lager offerkoftor kände jag att   -näää nu får det vara nog!! jag orkar inte längre må så här. Vad kan jag göra för att ta mig ur denna situation?  Så jag började leta en helt egen strategi som passade just mig och mitt mående. Alla goda råd och gör så här från andra ignorerade jag och började söka inåt. Vad tilltalar just mig? Hur vill jag att mina dagar ska se ut? Jag insåg snart att mina drömmar inte var att resa jorden runt eller att ha en perfekt hem. Så veckotidningarnas syn på hur jag mår bättre gjorde mig bara mer stressad eftersom det var faktiskt inte så jag ville ha det även om jag intalat mig det.
Det var inte helt enkelt att komma underfund med vad och hur jag vill ha det, vem är jag osv ..

Jag har sedan tidigare kommit i kontakt med boken och filmen The secret så  jag började i den änden. Frossade i allt som jag kom över i det ämnet på youtube. Gjorde en visonboard, samlade på affirmationer och quotes, rensade i hemmet och gjorde plats för nya saker och energier ska kunna komma in i mitt liv.. mm. Kom underfund med att det är faktiskt inte vad som händer som är problemet utan det är hur jag hanterar det. Min inställning och omedvetna reaktioner på det som händer och var jag lägger mitt fokus, blev frågor som jag jobbade väldigt aktivt med.

Mitt i detta så blir min man sjukskriven halvtid för utmattning...så det var inte helt enkelt att behålla fokus och vara positiv. Det visade sig även att jag får ut 5000 kr i månaden så det blev en utmaning hur vi skulle klara oss ekonomiskt. Vi sökte hos socialen och bostadsbidrag men blev nekade av olika anledningar. OK!! Då tar vi i med hårdhandskarna då... jag blev ännu mer fokuserad och motiverad att lösa problemet. Gjorde allt som stod i min makt för att få med maken på tåget. Vi bestämde oss för att älska varandra villkorslöst oavsett utgången och att aldrig känna nederlag. Vi lånade pengar av föräldrar, sålde MC, tog bort en bil, lagade billigare mat och satte mål att sträva efter. Nu har vi i och för sig lån att betala tillbaka men slapp fogden. Vi känner glädje i att ha våra mål och ser fram emot att nå dem. Vi unnar oss vi tid istället för utekvällar. Vi har bara släkt bränder än så länge och är inte på fast ekonomisk mark ännu men vi är på väg åt rätt håll.

Som ett litet tillägg så slutade vi dricka alkohol 24 okt -16
Sista halvåret som alkoholkonsumenter blev det mesta tokigt varje gång vi var ute. Maken blev kaxig och arg och hade avgrundsångest dagen efter vilket gjorde att jag var konstant orolig när vi gick ut. Till slut sa vi NEJ! så här vill vi inte ha det. Nu äter han antabus. Första halvåret kände vi som en slags sorg över alkoholen...för vad skulle vi nu göra till de barnlediga helgerna. Dessutom försvann allt vårt umgänge. Vi som alltid varit så sociala satt plötsligt helt ensamma. Efter ca 6 månader var det som om någonting vände och vi började känna tacksamhet och driv i att vara nyktra. Nu reflekterar vi inte ens över alkohol och kan gå ut och ha roligt. Vi behöver inte ett stort umgänge för att må bra vi har ju varandra. Vi njuter av varandra mer och är öppna för nya bekantskaper. Vi ha liksom fått en ny vinkling av livet.

Nu är detta inlägg redan långt men jag har massor mer att berätta ... får väl spara lite så jag kan skriva här lite oftare.   Så vive la me tills nästa gång

Demonerna härjar fritt

Jag är så trött så trött...det är väldigt tröttsamt att vara trött...jag är liksom trött på att vara trött. Blir inte mycket gjort även om jag har massa ambition och idéer.  Jag trodde att jag så gott som var "frisk" , såg fram emot att komma ut och praktisera och få ordning på livet. Har haft ett par rejäla motgångar på resan men kände att jag börjat tagit mig igenom det. Men så för ca 3 veckor sedan råkade en familjemedlem spräcka glaset på min mobil...tydligen blev det för mycket för mig och har sedan dess inte lyckats komma tillbaka. Sen fick jag beslutet från A-kassan ...346kr per dag tycker dom att jag var värd....vilket innebär ca 5000 kr i månaden. Har nu ansökt om försörjningsstöd hos soc. Med mitt flyt har jag inga större förhoppningar. Jag VET att inget blir bättre av att lägga sig platt och bara umgås med sina demoner. Men vad faan... kom igen, det räcker med motgångar. Tänk positivt, le mer, motionera dig pigg, var tacksam....är råd som känns som en käftsmäll mer än en omtanke. Demonerna har vuxit sig för starka för att jag ska kunna hantera dom för tillfället.

Jag är modern och har nu i ett års tid varit sjukskrivning för utmattningsdepression. Det är ta mig fan det värsta jag varit med om, och önskar inte ens min värsta ovän det. Började med att i 6mån sova ca 20 timmar om dygnet och den lilla tid jag var vaken ville jag bara dö. När jag äntligen hittade rätt medicin så började det sakta men säkert vända åt ätt håll. Nu har jag sagt upp mig från det jobb som bidragit till detta. Hoppas innerligt att det kommer ett nytt fantastiskt utvecklande jobb nerdimpandes i knät på mig snarast. Har precis dragit igång processen med arbetsförmedling, A-kassa, jobbcoach och försöker så gott det går att snabbt bli helt frisk och sprallig.
Följden av att ligga till säng ett år är yttligare 20 kg lekamen att tampas med. Vilket inte är roligt alls, bara det är sjukt deprimerande. Tur jag redan är gift...(stackars min man)

Ett tecken på tillfrisknande är att jag börjar bli rastlös här hemma och känner mig smått kreativ. Har införskaffat mig ett eget rum med alla tänkbara pysselgrejer och akrylnagelverkstad. Jag går och tittar på alla pinaler och drömmer om vad jag ska göra med dom....sen blir det inte något mer..
Men OM jag skulle få lust så finns allt. Är varje onsdag på andrahandsaffärer och söker inspiration. Oftast får jag med mig något att ställa in i mitt rum i väntan på en attack av pyssellust. Här är en grej jag lyckats åstadkomma.

Idag är det fredag och jag fick faktiskt för mig att städa idag. I alla fall 2 rum (av 7) och en toalett av 3. Men det är bra gjort för att vara jag. Maken är på ingång, fredagsölen öppnad och rocklistan på spotify är på. Imorgon ska han i väg och fiska...jag skulle egentligen följt med men enligt väderrapporten ska det blåsa satan. Att sitta 3 st i en eka när det stormar är inte den optimala fisketuren anser jag, så jag blir hemma.
Vive la me and over an out!!!

Ny hobby på ingång

Nu har tantfasonerna verkligen slagit klorna i mig på allvar.  Barnet T kom hem och sa   -Mamma, mamma jag vill lära mig virka... Jaha tänkte jag...bara att rota fram kunskapen i huvudet sedan syslöjden. Sagt och gjort, jag införskaffade diverse tillbehör och började skapa.....och har inte slutat sedan dess. Jäklars vad kul det är att virka. Det har blivit både flaskväskor, mössor och diverse smågrejor. Har massa virkprojekt i huvudet som bara väntar på tillfälle att förverkligas. Antar att det bara är att acceptera tantfaktumets frammarch.

Första trevande maskorna på närmare 30 år

Första mormorsrutan ever

Innan handtaget och blinget är på

Barnet A har blivit med mössa efter hennes eget önskemål

Även Bloggen har tillsynes fått en ny fräschare tantlook. Rosa och fin...ingen rock n roll här inte, nää nää. Men av någon konstig anledning trivs jag nog rätt bra i paradigmskiftet... lite rörigt givetvis innan jag landar men en förändring var på sin plats oavsett. När jag väl har varit tantig och introvert en tid så kan jag nog mixa upp det med lite rock n roll på en acceptabel nivå för alla inblandade. 

Vive la me och på återseende 

Vilken korkad fråga! ...En vit såklart..

Då har jag genomlidit en dejt med internetbanken....vore trevligt om man kunde få vara kung för en dag åtminstone. Men jag kan krysta fram ett litet leende från det jag får lönespecen till det att pengarna sätts in på kontot....sen poff så är dom borta. Nå väl pengar är inte allt och man kan inte köpa lycka säger dom som är rika så jag får ta fasta på det och lyckligt knega vidare. 

Mannen har åkt till Italien över helgen och lämnat mig alldeles allena...  :( ... Hur tänkte han då kan man fråga sig? Jag behöver ju honom här hemma..Vem ska nu bära ut sopor, åka och handla och stryka mig på ryggen tills jag somnar? Dessutom till råga på allt så måste jag hålla reda på mina egna saker och krångla med all jäkla teknik. Teknik måste helt klart ha uppfunnits av män eftersom det är så urdumt och ologiskt. Min telefon har tre månader kvar tills avtalet löper ut...vad händer? Jo den lägger av såklart. Blev så rosenrasande att jag stövlade in på telefonaffären och upprört vänligt men bestämt genast krävde en ny. Försäljaren log lite stelt drog efter andan och lovade att hjälpa mig med mitt ärende. Vilken telefon har ni tänkt er? En vit såklart svarade jag lite drygt på den korkade frågan.. Jaha suckade han , vi har nya samsung i vitt. Då får det bli den bestämde jag och domderade glatt ut med den under armen. Åh jag har ny fin vit telefon kvittrade jag för sambon medans jag knepade och knåpade med simkortet. En liten truddilut spelades och vips var den igång....trodde jag. Nähä då är det en miljard val och inställningar man måste ta beslut om sådär på stående fot. Tillslut hade jag tryckt på alla ja, nej och kanske som fanns och var den började likna en telefon på displayen. Måste ju testringa någon vän omedelbart och trycker på telefonboken....TOM??... intressant känsla det är när man står med en telefon utan att ha några nummer att ringa. Jag har säkerhets kopierat allt i min gamla till nåt moln så det bara skulle vara att hämta upp när jag bytte till ny. Bara ett litet krux...det ska vara inlogg och kodord för att lyckas med det konststycket. Hur i hela friden ska jag komma ihåg sånt? Så nu sitter jag här med en telefon och bara väntar på att folk ska ringa mig så jag kan börja fylla på telefonboken igen. 

När jag blir rik ska jag anställa en personlig tekniker på heltid.

Vive la me!! och over and out 

Bitter tant

Mitt liv blev inte ens i närheten av vad jag föreställde mig för ett par år sedan. Jag skulle vara den eviga partajande singeln med frihet och spontanitet som slagord. Nu sitter jag här i en trea med sambo och fem ungar som vi har omlott..dvs ALDRIG barnlediga. Alla i omgivningen påtalar högt och tydligt att -Det är bara att rätta in sig i ledet och njuta av faktumet. Dessutom måste man älska partnerns barn och ställa upp i alla väder med glädje. Jo visst den euforin funkar säkert på Atlantis och i fantasin hos de som aldrig suttit i denna sits. Självklart skulle vi inte bo ihop om vi inte accepterade och charmades av varandras barn men det är fortfarande dina och mina barn vare sig man vill eller inte. Att omgivningen förväntar sig av M att han ska ta hand om mina när jag jobbar är jäkligt enerverande. Jag kämpar mig blå och gnager av mig armen i ren frustration emellanåt för att få vardag, känslor och drömmar att gå ihop. Var jag inte så förtvivlat kär  i mannen i mitt liv hade detta tragglande aldrig funkat. Det bara måste vända och bli våran tur snart och helst NU! Jag har liksom testat alla varianter av lösningar jag kan komma på och lägger nu mitt öde i Universums händer. Har inget annat val än att följa flödet och hånle åt misären kallad vardag.

Från och med:
-Nu flödar pengarna in på mitt konto och jag har möjlighet att sätta guldkant på tillvaron.
-Nu får jag jag ett nytt utvecklande jobb med toppen tider och uppskattning för det jag gör.
-Nu hittar jag rytmen med mat och motion och jag når en sund trivselvikt.
-Nu löser sig våra barnveckor på ett optimalt sätt för alla parter.
-Nu flyttar vi till vår gemensamma drömlägenhet.
-Nu har vi tid och råd med en själarenande resa för oss två.
-Nu njuter vi av att umgås mycket med våra många sanna vänner.
-Nu börjar resten av vårat underbara och lyckliga liv tillsammans forever and ever.

Så enkelt är det!!



M sitter i detta nu och spiller tid framför nått nördigt online spel som bygger på död och förintelse med inslag av magi i fantasyns värld. Jaja det är väl hans sätt att fly från vardagen en stund...En flaska vin skulle nog kunna få mig att tycka det skulle vara något intressant att kika över hans axel men där går gränsen för min nyfikenhet i nördens värld. Han fick mig att gå och lyssna på Eddie Meduza covers förra helgen så nu får det räcka med IQ befriande utsvävningar.

Jag håller sakta men säkert förvandlas till tant...ryys...
Det mest uppenbara är att min lekamen börjar tappa sin spänst och kvinnlighet. Det dyker upp veck och häng på de mest suspekta ställena och synen är inte alls vad den borde vara. Att bli långsynt och vara född med korta armar är ingen bra kombo kan jag meddela. Det mindre uppenbara som jag försöker förneka så länge det går är att jag har känslan av att vilja handarbeta, gå kurs i matlagning och byta klädstil till något mer diskret. En himla tur att jag hann tatuera min så efterlängtade AC/DC tatuering  innan detta tantstadium infann sig.  Dessutom gick jag härom dagen en sån där tråkig tur i mammas trädgård, där hon berättar vad diverse gröna koveser är för något som är på väg upp ur jorden..och jag tyckte det var småtrevlig...HU!!! Är inte nyfiken på vilket tecken på tant som kommer här näst. Nä, jag skola rocka och äga ett tag till innan stickningen plockas fram och jag sitter under filten och skrockar fram historier för mina barn om hur det var när jag var ung. Detta hemma tvång förgiftar uppenbarligen mitt sinne...måste ut och träffa folk snarast. Så jag kan komma hem med lusten att vråla mitt VIVE LA ME! på balkongen.

God natt nu måste tant sova så hon orkar med morgondagen.

I´m back on bloggen

Skaffade mig en KK blev kär och tokdumpad. Efter en vecka kom KK´n på att han var kär i mig och tjatade tillbaka mig. Så nu är vi sambos i en lägenhet på 70 kvm med 5 ungar. Jaa så kan det gå när jag är i farten. Detta var en mycket kort sammanfattning av mitt senaste halvår som ni kanske märkte. Jag har en fem sex st inlägg i inkorgen som jag aldrig fått iväg. Men denna gång ska jag få iväg inlägget... för så hääär kan vi inte haa det!!
Sambon är Riddaren jag tidigare nämt i samband med bastufesten hos Frans. Det är konstigt vad kärlek gör med en egentligen. Jag har muterat till en min egen motsats, som tex är favoritsysselsättningen att ligga sked framför tvn.... ehh!!!?... partypinglan har lagt den lilla svarta på hyllan och bytt till mysbyxa....ehh!!!? ... min nochiga attityd har förbytts till lättsårad med inslag av svartsjuka....ehh!!!? Nä uppryckning står på agendan tror jag..  Men jag är verkligen LIVRÄDD för den känslomässiga smärtan han skulle kunna ge mig. Nu hjälper det föga i och för sig att vara misstänksam och gråtmild men som sagt det är konstigt vad kärlek gör med en. Jag ansågs vara den eviga singeln och partypinglan. Men högre ort ansåg att något annat och sände mig en Riddare på svart motorcykel och jag klev genast upp på sissybaren utan att blinka. Bara att ta ett stadigt tag sätta upp fötterna och hänga på för att se var detta tar mig antar jag. Jag skulle kunna delge er massor om det senaste halvåret men väljer att vara här nu och att se framåt.

Nästa projekt är att ikläda mig rollen som en tvättäkta spätta med nya tatueringar och skinnställ...rock n rollen har jag ju redan. Här ska det åkas Harley Davidson liksom. Ett projekt jag med glädje ser fram emot.
Därimot har jag något mindre käckt att ta tag i...min jobb situation. Den har blivit ohållbar och hur jag än vrider på det måste nåt drastiskt göras åt saken.  Vad som ska till återstår att se, men det borde bara kunna bli bättre i alla fall.

Hur som helst tänker jag rocka och och äga i fortsättningen forever and ever.
Så VIVE LA ME för i helvete!!!!
på snart återseende HEPP!!

Semester!! tänkte min hjärna och tog fasta på det...

Nu har det gått så lång tid att jag har glömt till stor del det bus jag hade förra helgen. Men ska göra mitt bästa för en en kort sammanfattning. Kanske mest för att blidka Queen Karin.

Förra veckan var min första semestervecka så helgen började redan på onsdagen. Hjälten och hans vapendragare trubbadurade hemma på O´learys så Tina och jag förärade stället med vår närvaro. Tina är ju den uppstyrda typen och brukar tycka att endast två glas vin is enough. Men tack vare mitt inflytande slutade nog summan på 4+ och Tina tyckte livet var fantastiskt. En något vinglig och asgarvande cykelfärd hemåt för hennes del. Jag och Hjälten cyklade bakom och hoppades på det bästa.
På torsdagskvällen gick Karin och jag på Fashion Pack på strömpis. Kanske inte riktigt vad vi anser vara att rocka och äga men måste tillstå att det blev ett par fniss. Avslutade kvällen på Bishop Armes.
Och så var det fredag....Då blev det ett par startcider hos Mia Maria sen började kvällens äventyr på O´learys redan vid 21. Den första jag ser när jag kliver in är barnens far som sitter och dricker öl, dessutom på hans barnhelg...Mycket dålig stil...borde faktiskt hålla sig hemma och sköta sig precis som jag måste då. fnys!!  Mia Marias öltempo var inte att leka med och det var bara att hänga på. När vi reste oss från uteserveringen för att gå in och lyssna på bandet susade det på rätt bra, bara att ösa vidare. Hjälten slöt upp och var inte sämre han. Sen vet jag väl inte riktigt hur det blev så men vips så sitter vi i taxi på väg till efterfest på Matstodont. Vilken kväll, vilket gäng, vilken god öl....När jag som vanligt låg och gick genom telefonen dagen efter såg jag att sista smset var skickat kl 06.37 antar väl att det var då jag kom hem eller nåt. Jag vet att jag hade grymt kul i vanlig ordning hela tiden för jag vaknade fortfarande lycklig och full, kan inte låta bli att undra varför högre ort valde att censurera vissa delar av kvällen för mig....Det var fler som vaknade på lika strålande humör som jag visade det sig när Hjälten vid 12 tiden ringer bra i gasen, sjunger för full hals och undrar sedan var hans väska är. Med pusslandet av minnesfragment  reder vi ut den biten och jag kan somna om. Min ambition för lördagkvällen är att vara hemma och inte göra nåt.....men som sagt..screw ambitioner. Hamnade åter på O´learys med livet i behåll och denna gång med Jessica. Fast det blev väldands lugnt och stillsamt, vilket min kropp antagligen applåderade över. Måste dock tillstå att min hälsa är lite sådär efter att åkt på urinvägsinfektion nr två inom en månads tid. Men bara penicillin kuren är överstökad så ska ni se att det är nog inget lite vin kan råda bot på. 

Nu i onsdags var Hjälten, jag och barnen på nåt jippo i Vivalla där Dogge skulle uppträda. Kidsen var lite slitna och orkade inte vara kvar och se det men hann i allafall med visst motstånd ställa upp på bild med Dogge. Sen åkte vi hem för nedvarvning och nattning. Hjälten följde med en sväng innan han skulle ut på galej. Frida frågade vid ett par tillfällen om han skulle komma tillbaka och sova här. Nää svarade jag det ska han inte. Men jag borde lärt mig vid det här laget att när Frida talar så lyssnar man. För mycket riktigt kl 2 dräller han in och kryper ner i sängen. Jag informerar honom om att jag ska åka kl halv 9 till simskolan med 3 och att han får ligga kvar och sova. -Jag ska med dit, förstått? säger han bestämt innan han somnar.  Frida säger sen när jag väcker henne -Jag sa ju att han skulle sova här mamma...Och visst var han med till simskolan om än något trött...och jag med efter tre timmars sömn kanske jag ska tillägga.

Detta är vad jag denna gång kunde åstadkomma. Jag bara måste börja skriva upp stödord efter varje kväll eller skriva här oftare.  Men känner att det som händer utanför mitt partajande kanske inte är så hemskt intressant för er, mest för mig. Det är då jag blir sådäringa kryptisk och ibland får mina små känsloutbrott. Nu har jag nio dagar semester kvar varav 5 barnlediga, så nåt mer bus borde jag väl hinna med innan vardagen är i full gång igen. Nu ser jag fram mot morgondagen och hoppas allt går enligt mina önskningar och att God taking my side. Såklart han gör, han har väl hört mina VIVE LA ME!!! och vet att det faktiskt är så det är.

VIVE LA ME!! och övriga festdeltagare

Som ni säkert sett har jag haft lite låga dagar under en liten tid...Efter denna helg känns dom vääääldigt avlägsna och nästan obefintliga. Troligtvis hade jag bara en släng av schizofreni och personlighetsklyvning eller nåt. Kämpade mig genom veckan ända till fredagens lunch som spenderades tjutandes med lilleskutt tårar. Så här kan jag ju för faan inte ha det bara tänkte jag och hasade trots allt iväg på Allsången till kvällen. Mötte upp Queen Karin och stal lite av hennes energi, sen var jag på topp. Frotterade oss på O´learys som sig bör med varsin BLC i handen. Det är tur man har Hjälten som styr upp partyt när krogen inte orkar längre. Härligt berusade satt vi ett gäng på Fired up och gjorde vårat bästa att ha en egen allsång fram till gryningen. Kan man bli annat än själaglad då? Skulle inte tro det va...Tror att Hjälten var i sitt esse denna natt. Vid 05.30 stapplar vi hem, kl 8 eller nåt vaknar hjälten med ett ryck och säger till mig -Fan Tompa när ska vi vara på fotbollen? Ja inte vet jag? sluta svamla svarar jag. Ja vad säger jag mumlar han och börjar klä på sig. Sen vet jag inte vad han tjatade på om, orka lyssna när man sover. LYSSNA!!! säger han en decimeter från mitt öra...Jag hittar inte mitt bälte, du måste leta efter det när du vaknar. Sen går han. Några timmar senare när jag anser att det är morgon ligger jag och kollar igenom mobilen för att lappa ihop kvällens äventyr. Alltid lika spännande och se vad man har skickat för sms och facebook inlägg. Då hittar jag ett kort på när Hjälten har byxorna väldigt mycket på svaj och utan bälte i min trappuppgång....Vi har INGEN aning om varför...bältet är fortfarande borta. Sånt här vill man väldigt gärna få reda på..borde finnas jour siare att ringa så här dagen efter.

Kl 16 hämtar Christer mig för att inhandla en present till 35 års festen vi ska titta in på en sväng. En lugn tillställning med tårta och EN öl. Kl 21 är det dags att åka hem och spendera kvällen framför tvn.......trodde jag. *Sms pling* -Kom till Eastwest sushi och drick öl / Riddaren ....Nä inte ska väl jag tänkte jag och sände tillbaka - Ok kan jag väl. Sagt och gjort, jag sammanstrålar med ett glatt lätt överförfriskat gäng en timme senare. Riddaren var inne på dygn två efter en kryssning så han var i sitt esse och hånglar vänligt men bestämt upp mig på stående fot. Efter en stund slår sig ägaren Frans ner och tycker väl att vi dricker lite dåligt för det blir både det ena och det andra drickbara beställt till vårat bord. Nu var det bra drag under galoscherna, jävlar i mig. Vi hann med ett par ojdå groggar på O´learys innan någon kläckte den geniala idén om efterfest. Det har vi hos mig säger Frans glatt. Efterfest!!?? säger en tjej som står bakom oss i baren -Jag följer med. Frans stoppar in oss fem partyprissar i en taxi och talar om för chauffören var vi ska -Almbro nästa!! Va? tänkte vi, Almbro? landet? det hade vi inte riktigt med i beräkningen men nu satt vi där och var på värsta partyhumöret så det var väl bara att hänga på. Väl framme fick vi varsin öl i handen och gick på rad på rundvisning av huset. -Och här har vi bastun, säger Frans. HÖRDE VI BASTU? utbrast vi i kör och började genast glatt slita av oss kläderna. Öl, tequila och bastubad gör susen för att bota nykterhet. Vi var alla fulla, nakna och lyckliga, kan det bli bättre? Riddaren och jag hade delade meningar om han verkligen skulle ta ett glas med en deciliter tequila. Jag sa NEJ! han sa JO! jag sa NEJ! han sa ingenting utan svepte glaset. En halvtimme senare fick jag leda upp en mycket trött och naken Riddare till den lilla sängen som hade blivit tilldelad. Vi andra höll väl ut nån timme eller två till. Ingen av oss har riktigt begrepp om hur när och var vi la oss. Jag vaknade 5-6 timmar senare av att En katt jamar för full hals och efterföljs av massa mindre meow. Innan jag öppnar ögonen slår det mig att -Jag har inga katter....hmm jag är inte hemma, var är jag då? Öppnar ögonen och ser att jag ligger tvärsöver en stor dubbelsäng. Oj! nåja jag går väl upp och kollar läget tänker jag, tar av mig täcket och VAD!!!! hjälp, jag är naken....ehh ok mitt första projekt får bli att lokalisera kläderna. Tar mig ut i övervåningens hall och öppnar dörren till rummet bredvid. Där ligger Riddaren sovandes naken i en liten säng. Jag knatar ner för trappen skyddandes mina mest vitala delar så gott det går. Kommer ut i tv-rummet och möts av synen av en snarkandes naken Frans...Nää vad är det här säger jag för mig själv, vad hände? På min väg genom huset på jakten efter mina kläder passerar jag ett fönster och får se tjejen från baren komma ut ur grannhuset. och precis som vi andra, även hon käckt naken och gör sitt bästa att skyla sig. Tillslut är kläder utdelade och vi sitter fnissandes vid köksbordet med pannorna i djupa veck och med samlade krafter försöker pussla ihop våra minnes fragment från gårdagen.

Problemet denna dag blir hur vi ska ta oss hem. Kan säga att jag älskar min chef som räddar mig ur dessa knipor. Utan att blinka tar hos sig ut på landet för att hämta oss tre stackars satar som inte var vid sina sinnes fulla bruk kvällen innan. Summan av kardemumman att det var helt klart värt en tredagarsbaksmälla efter denna grymma helg som kommer skrivas in i historieböckerna. Efterlevande och kommande generationer måste ju få veta hur man gör när man är 30+ och festar som om man vore 20.

Där satt den VIVE LA ME!! och lite jazzhands på det.

 Bidde bara två kort under kvällen och tur är väl kanske det. Överst Riddaren i sovpose och nederst min väckarklocka.

Black Sabbath – Heaven And Hell

Så sjukt mycket jag :-) Love it

.........!!?

                       Så här känns det idag och det är fan inte trevligt.


Ok då tar vi ett torn medans vi ändå håller på eller varför inte två? Det finns ingenting som skulle kunna vara orsaken, men uppenbarligen blev bäckarna en sjö som blev en ocean. Med andra ord för mycket.

Så gör man bara inte!! eller??

Hur det blev så här har jag ingen aning om. I och för sig är det inte mycket jag har nån aning om så jag borde inte vara förvånad. Trevligt som satan men onödigt eftersom dessa dumheter ger blodatand och mersmak. Uppenbarligen flög djävulen i mig och lämnade en "mini me" på min ena axel. På den andra axeln sitter mitt egos "mini me". Dom håller just nu på och förhandlar som bäst hur jag bör ställa mig till denna incident. Egot säger - Du är bara en lurad marionettdocka.... medans djävulen säger - Du är en oemotståndlig queen of fucking everything som rockar och äger.... Så det återstår att se vad domen blir. Jag kan inte låta bli att le en smula åt mitt infall och skulle antagligen göra om det om tillfälle gavs. Nu undrar jag varför jag skrev "antagligen" ?? Rustning och sköld med svärdet i högsta hugg, det är ju dumt att bara relalalaxa liksom.

Sådär du var mitt nödvändiga krypteri klart, över till nästa inslag...

Midsommarafton firades traditionsenligt med släkten i stugan. Inte riktigt min grej men jag överlevde tillställningen när jag så hur lyriska ungarna var. Dom valde att sova kvar i stugan och jag valde att åka hem till ensamheten. Jag vaknade nästa dag med ett grymt partysug, behöver jag nämna att det inte var någon annan i hela stan som vaknade med det? Jag lyckades inte med min övertalningsförmåga att övertyga någon om att det var fest som gällde denna kväll. Fick dock oväntat välkommet besök och kvällen blev inte så tokig iallafall. Nu är det åter äntligen Måndag. Det fiffiga med måndagar är att man då får chansen börjar sitt nya liv. Och eftersom det finns ca 52 måndagar om året så får man rätt många chanser. Denna Måndag ska jag spendera på badhuset i Lindesberg med Hjälten och 3 är tanken. Hoppas min ansträngning till god mor ger utdelning i form av nöjda barn.

Mitt VIVE LA ME!! denna kväll blir djävulen som får uttala för egot hojtar SHAME ON ME!!! Utgången meddelas vid senare tillfälle. Heppåre !!!!!

Vi ska träffa, dryka öl och vin?

Näää nu går skam på torra land.........jag har gått med i en dejtingsida. Ehhh hur tänkte jag då? Alltså, det verkar som alla idiotmän är samlade på ett och samma ställe.  70% är utländska män som anser sig ha rätten att ens tänka tanken dom skriver -Vi ska träffa, dryka öl och vin? Jag undrar verkligen om det finns lika idiotiska kvinnor som svarar ja på det? Efter 2 dagar som medlem i denna cirkus hade jag fått ungefär 90 Hej....av dessa är det 2 jag chattar med varav den ena av misstag när jag skulle svara på den förstes inlägg. Den förste visade sig vara från min hemtrakter så vi hade en hel del att prata om. Vilket vi också gjorde i 5 timmar igår, konstigt att tangentbordet fortfarande fungerar.

I tisdags natt ligger jag i godan ro i min säng och kollar tv när jag plötsligt hör en nyckel sättas i min dörr. Nu finns det bara en som det kan vara men jag blev ändå frågande i min uppsyn. I hallen står en glad något överförfriskad Hjälten och leende sjunger något. Dundrar in i köket sliter upp kylskåpet och säger -Nämen se där öl.....Vips så sitter vi halv tre på natten och dricker öl. På sitt mycket underhållande målande sätt förklarar han för mig hur Zlatan gjorde sina 2 mål i kvällens match. Sen sov han sött och stilla som alltid. Jag kan inte annat än att le åt dessa våldgästningar, det livar liksom alltid upp.

Idag blev det en tur till frisören för att gå från sjukt snygg till fantastiskt sjukt snygg.

                                                     VIVE LA ME!!!!

Bortsett från torsdagen har helgen varit bra

Då har ännu en pingle helg gått av stapeln. Märks att det är uteserveringarnas tid, massor med folk i rörelse överallt. Dessutom är det ju nåt som kallas fotboll på tv som varenda jäkel ska kolla på..och dricka öl till. Självklart ville ju inte jag vara sämre så på onsdagen gick Maria och jag hem till O´learys. Nu vet jag inte vilka lag som spelade eller vad det blev men jag var där och drack öl som alla andra. Verkade få bloda tand på sådana tillställningar och drog till Pitchers med Jessica på fredagen. Ett jäkla hålligång som avslutades på O´learys. Nu funderar jag lite på varför det heter O´learys när det är jag som bor där? Borde ju givetvis heta Kickans, fast förstås då skulle det ju vallfärda folk dit och bli långa köer och upplopp utanför. Kanske säkrast om det fortsätter kallas O´learys.

Lördagen började med en hotellfrukost uppstyrd av hjälten som sig bör. Sen en powernap på 4 timmar innan teamworken med jobbet. Den inleddes med mat på Hellas, vidare till Bishop för öl och avslutade på Harrys med dans. Alltså Harrys.....nä inte igen, say no more. Queen Karin sammanstrålade med oss och när alla andra hade gett upp så hamnade vi på öster någonstans med varsin ojdågrogg. Så här i efterhand var det kanske inte så bra med tanke på viss svårighet att minnas hela morgonen i sin helhet. Nu har jag sovit i ca 1,5 dygn och har ta mig fan ont i hela kroppen. Tur jag har semester denna vecka så jag har tid att återhämta mig innan nästa drabbning. Jag vägrar inse att jag enligt mänsklig tidräkning är för gammal för sånt här levende.  Jag är ju en highlander så det så!!!

Jag har nu börjat förbereda min flytt...med att vika ihop en kartong, alltid något. Tror jag beordrar 3 att packa ner allt så jag hinner sova och facebooka. Dom kan få mat och logi för besväret. Deras far ringde idag och var i upplösnings tillstånd MONSTER!!! sa han -Du får dom varsågod dom är dina. Åh svarade jag , hade gärna tagit dom men jag måste göra nåt annat jätte yber viktigt du vet. ....Ska bli intressant och se om jag fixar denna barnvecka. Men som den suveräna mor jag är styr jag väl upp det i vanlig ordning med ett VIVE LA ME!!! eller vad tror ni?

It´s a long way to the top if you wanna rock n roll.

Ja då har man klivit in i en downperiod mitt i i alltihop. Kan våga påstå att den känns bra trist och jäkligt onödigt, för hur ska jag då kunna rocka och äga i harmoni. Kroppen strejkar jävlar i mej sen penicillin kuren och det verkar inte bättre än att psyket hänger på.  Strul på jobbet, strul ekonomisk, strul angående män och familjestrul gör knappast saker och ting lättare. Men som den riddare jag är så släpar, sliter och drar jag fanan tills händerna blöder.  Död åt demonerna!!! Jag släpper inte fanan what so ever. Det jag ser fram emot nu är den stundande flytten. Där verkar all positiv energi ha fokuserats. Allt har fallit på plats där utan jag ens har behövt engagera mig det minsta, vilket givetvis känns fantastiskt skönt. Så min plan nu är att lägga allt krut på den så löser sig förhoppningsvis allt annat av bara farten. Idag bokades semestern med Karin. En fyradagars blev en endagars men jag är iallafall livrädd för vad jag gett mig in på. Herregud!!! Jag själv med ungarna...hur ska det gå?? Känns verkligen som om jag tagit mig vatten över huvudet. Men som nån dum fan sa -Rädslor och hinder är till för att övervinnas. Så jag stuffar väl vidare i livet av ren nyfikenhet på hur det egentligen kommer gå ihop.

Idag tog jag superduktiga 3 på premiär cykeltur i stan för lite miljöträning. Först till Karin sen till Java för en snabbfika med Hjälten. Måste säga att jag var en mycket stolt mor när jag lyckades helt utan fadäser och med alla 3 i behåll åter anlända hem. Den enda olyckan som hände var när vi väl klev innanför dörren....Tove han liksom inte riktigt så nu står det tvätt på schemat. Jag trodde ett tag att jag hade en hel elefanthjord i lägenheten. Sockerhöga sexåringar är inte ett tyst släkte kan jag säga. Vid halv tio fick jag äntligen dom i säng och kunde utmattad slänga mig i soffan.

Jag kör ett Vive la me!! för en mycket bra barndag utan några större utbrott från någon sida. Och ett ton Vive la me!! som affirmation och som örfil så jag skärper mig. Orka gå i lera och sörja när man kan vara på isen och ha det glatt liksom.

Energibyte i form av en flytt kanske funkar, värt ett försök

Jag verkar ju inte kunna sköta denna blogg överhuvudtaget. Skriver ju sisådär en gång i kvartalet om ni har tur. Det är ju jävla konstigt när jag har massa smarta saker att säga egentligen, nä då väljer jag uppenbarligen att av nån anledning behålla det för mig själv.. Jag börjar väl med att uppdatera lite om sådana där allmänna vardagshändelser. Åkte på värsta sortens urinvägsinfektion enligt läkare. OJojoj sa sköterskorna och läkaren såg mest ut som om han ville lägga in mig med omedelbar verkan. Själv ansåg jag att det endast kändes smått annorlunda när jag kissade. Skyhöga värden och en femdagars dunderkur penicillin blev resultatet av läkarbesöket. Så den helgen rockade och ägde jag inte nämnvärt som ni kanske förstår. Fredagen blev det en lätt grillsammankomst hos hjälten och lördagen lite tjejsnack med Jessica. Lurade ut henne på lokal där vi hade äran att lyssna till hjältens musikala talanger. Inga skandaler, inga fadäser och inga fylleslag. Jaa jag vet, jättekonstigt skärp mig. Däremot lyckades jag åka till jobbet på måndagen i tron att jag började kl 8 fast jag enligt schemat började kl 10. Väldans onödigt när jag nuförtiden har uppenbarliga behov av skönhetssömn. Har länge kört struts mentalitet och försökt intala mig att jag är snygg som få ändå. Inte ens en struts med gömt huvud kan missa misären som uppstått. Men som sagt jag kanske om vi har tur har andra kvalitéer än att vara snygg.

Eftersom det händer så lite i mitt liv så passar jag på att okynnesflytta 50 meter längre bort på gatan. Mina vänner lär ju uppskatta mitt tilltag och jublande med tjolahoppsansteg komma rusande till min undsättning. Ehh eller inte...återstår att se hur många som fortsättningsvis väljer att utstå min vänskap. Jag var lite orolig hur jag skulle lägga fram nyheten till barnen att det nu skulle rensas, kastas och packas. När jag informerade dom om att man får äta i vardagsrummet och att Tina bor i porten bredvid så var det inga problem. -Vad bra mamma då kan vi själva gå till Tina och fika utan dig. Och när jag sa att det fanns badkar så visste glädjen inga gränser. Tove tog sig ett ärevarv runt lägenheten hojtandes Jippie. Nu behöver jag inte fundera på hur jag ska spendera min semester iallafall, lär inte bli att vila tankarna på karlar vilket i och för sig  är bra för min hälsa.

Jag måste nog sätta 3 på Hjältenavgiftning...Det första dom säger efter hej kramen efter en veckas frånvaro är -Var är hjälten? Kommer han idag? Nä svarar jag han kommer inte den här veckan. Vadå säger Tove, Har han nåt viktigare för sig eller? Snacka om egotrippad unge. Jag kanske borde flytta till hans trappuppgång så dom kan gå dit själva och fika utan mig istället.

Jag orkar inte ens med samlade krafter viska Vive la me idag. Det har för tillfället fuckat upp på de flesta plan just nu. Men jag arbetar på det och vägrar låta mig nedslås allt för mycket. Däremot kan jag ge er ett råd för att slippa halsbränna...sov INTE med snus. God natt för i helvete.

Nää inte nu igen...

Ligger här i godan ro efter en mycket varm fulltösdag med 3. Först frukostkaffe i ottan med hjälten, för att sedan hasta vidare till det traditionella fredags badandet och Mac Donalds ätandet. Eftermiddags häng i Fjugesta med Anna som slutade med tre sovande ungar i bilen hem. Nu är jag åter här ensam i natten i vanlig ordning. Det värsta med det ensamma nattugglandet är nog att tankar och funderingar får fritt spelrum, me no like. Jag trodde jag var grymt nära mitt utlovade VIVE LA ME inlägg, men jag råkade snubbla lite på målsnöret och verkar få ta en straffrunda. Gör om gör rätt är väl budskapet i det. Som ni förstår handlar det givetvis om en man, för vad skulle annars kunna göra livet miserabelt och motsträvigt? Så här ligger jag och känner mig som en äggsjuk höna i väntan på att det ska gå över. Men som sagt jag tar min straffrunda och hoppas på bot och bättring.

Planering av semester pågår för fullt. Ja jag planerar i och för sig inte eftersom det inte riktigt är min starka sida. Jag har full tilltro till Karin och låter henne fixa och dona så hänger jag på. V 29 hoppas vi på en weekend i Harje med kidsen. Hur det ska gå vet jag inte, utan jag kör strutsmentalitet tills det är dagen D och vi är på väg. Då tar jag till paniken och vips är vi hemma igen utan att jag har fattat vad som hänt. Men man måste åka bort för att veta hur bra man egentligen har det hemma har jag hört, så nu testar vi den varianten.

Nä nu ska jag ta mig i kragen och tvångssova en sväng innan morgondagens plikt kallar. Jag ska intala mig och upprepa mantrat att jävlar i mig vad jag VIVE LA MEar och hellställar vare sig det är med eller utan män.  God natt!!

Eller att jag skärper mig

Vad skulle jag göra utan Karin? Antagligen skulle jag sitta och dregla i ett hörn. Har nog blivit så bortskämd ever som jag blir av henne. Jag håller på att fundera ut och planera det ultimata kuppen så jag kan återgälda henne åtminstone en liten bråkdel av allt. Ska bara vinna på triss eller gifta mig rikt först. Har jag inte lidit av dåligt samvete förut så gör jag det nu med råge. Det enklaste kanske vore att säga upp bekantskapen tillsvidare så min skuld inte byggs på mer. Fast då skulle jag väl dö av saknad och då kan jag ju verkligen aldrig styra upp den biten. Hmmm värsta sortens dilemma....

Ja ja jag ska berätta om helgen lugna er

Fredag
Karin har som vanligt styrt upp inköpen av mat och alkohol. Vi äter och tar oss hem till O´learys. Till och med vakterna tittar skeptiskt på oss när vi så gott som nyktra kliver in. Vi möter diverse bekanta som alla säger samma sak
 -Det var värst vad städade ni är ikväll då...
Då säger Karin och jag i mun på varandra -Så här kan vi inte ha det!!! MOT BAREN!!!! Två BLC senare är det åtgärdat och vi stuffar runt och talar med kända och okända i vanlig ordning. När vi rockar och äger som bäst så stänger stället och vi öser vidare till Fired up. Måste tillstå att vissa stunder känns lite oklara så här i efterhand särskilt tidsuppfattningen var ur led, liksom viss statusuppdatering på facebook. Vi antar att kl var runt 6 när vi bestämde oss för att avsluta morgonen. Jag beordrade Hjälten att göra mig sällskap i sömnen.

Lördag
Okristligt tidigt ringer Herren och säger några väl valda ord och hjälten lämnar min byggnad. Jag anser mig oförskämt pigg och har ett stort behov att informera chefen om det. Sen somnar jag om. Om vi säger så här, jag är inte lika pigg när jag vaknar av telefonen ilskna vibrerande ett par timmar senare. Då är det mer jäsp, suck och stön. När Hjälten åter dyker upp vid femtiden hasar jag fortfarande runt enbart i klädd ett täcke. Kl 20.00 sammanstrålar jag med Vickie för frukost som intas på ett ställe som inte bör nämnas vid namn. Sen till O´learys för 2 alkoläsk, inte sådär helt partypeppad. Fotbollen på högsta volym livar inte heller upp stämningen direkt. Chefen ansluter men tröttnar liksom vi snart och det blir dags för matintag igen. Hemma pinsamt tidigt dvs halv två, en halvtimme senare anländer Hjälten, även han smått sliten.

Söndag
Vi vaknar till ett underbart väder och kaffe på Frankrike blir ett måste. För första gången på evigheter kan jag köra bil en söndag så det får bli dagens nöje. Liksom att äta världens minsta och dyraste bakade potatis på stan. Sen förärar Hjälten mig med en guidad rundvandring i studion med tillhörande våning. Även denna helg har sitt slut och jag är åter i min ensamhet....suck....Gjorde mitt bästa för att hjälten skulle inse att han inte hade nån anledning att gå hem men han höll inte med mina argument. Men men om ett par dagar rockar jag som bästa morsan och ungarna gapar i kör VIVE LA MAMMA!!! Visst är livet härligt med sina ytterligheter?

Alice spekulerar

Jag lider helvetes kval ikväll. Jag lyckades olyckligtvis koppla bort min eminenta hjärna för några sekunder och då tyckte munnen att den skulle passa på att säga något. Och när jag sedan skulle försöka rätta till och släta över misstaget med humor blev det bara ännu värre. Så just nu skulle jag vilja inget hellre än att ropa i vedebörandes brevlåda -FÖÖRLÅÅÅT det blev fel, jävligt fel. Vill du ha massa fotmassage i kompensation? det ingår en kram....snälla....Men jag antar att det hjälper föga. Så nu får jag lida för min dumhet och kan bara hoppas på att personen i fråga repar sig efter mitt hemska omedvetna påhopp och åter inser att jag förhoppningsvis har andra kvalitéer än att vara smart.

Och så över till nästa ämne......

 Barnens far ska nu i dagarna bli sambo och ungarna funderar väl en del över den saken. Dom undrar när dom ska få en låtsas pappa och när han flyttar in och vem det skulle kunna vara. Jag hade Alice själv hemma en kväll och Hjälten hade varit här och ätit och spelat finns i sjön med oss. När hon och jag senare kröp ner i sängen undrade hon
- Mamma ska Hjälten flytta hit? 
- Nä svarade jag vi är bara vänner
- Ja men han kanske blir kär i dig och vill det, fast det skulle pappa kanske inte tycka om.Men om han  sjunger rock n roll på engelska så gillar pappa nog honom iallafall.
-Ehh ok nu tror jag inte vi behöver oroa oss över det
-Jag tror han är lite kär i oss, fast jag tycker han är för gammal. Och när vi är gamla så är han fortfarande för gammal för oss.
Alice forsätter - Mr J kanske flyttar hit och då hämtar han oss i skolan någon gång....då skulle alla fröknar säga -Åhhhh titta vilken snygg farbror..och alla killfröknar skulle säga -Åååhh vilken cool.

Hehe man får verkligen inte sluta förvånas över barns tankegångar. Jag är själv mycket förväntansfull över vem av alla män eller om det överhuvudtaget är någon som vågar axla manteln som min blivande man.

 I dag ville Människan M ha mitt sällskap och bjöd hem mig på mat på sitt alldeles egna charmanta sätt. När jag håller på att stänga på jobbet kommer det ett sms.
*Flintastek och potatisgratäng är klart om 25 minuter*.
ingen förvarning eller frågeställning på nåt sätt utan mer ett konstaterande.
*Till mig?* måste jag ju då fråga
och det var det och jag är inte den som är den så då fick det bli en tripp dit. Jag har varit hes i dagarna tre vilket han tyckte var rätt jobbigt att lyssna på så han tvångsmatade mig med honung. Se på fan det hjälpte och nu är jag ånyo redo att gå ut och vråla VIVE LA ME?? för hela stan. Nu är det sovdags så jag orkar med lite jobb och massa party i morrn.

Lost and found

Tur man har en chef som har ett välfyllt apotek i sin handväska. Jag hade nog inte klarat en minut på jobbet utan näven värktabletter hon försåg mig med idag. Kan uttrycka mig så här, stel och ont i kroppen har fått en helt ny innebörd. Var det kommer ifrån har jag ingen aning om, nån på högre ort tyckte väl att jag hade gjort mig förtjänt av få stappla omkring krum och dan.

Apropå stappla omkring så var det vad jag pysslade med halva dagen i lördags. Jag drabbades av en sjuhelsikes yrsel efter fredagens partaj. Låt oss börja från början....Jag hade införskaffat mig en semesterdag på fredagen, trodde jag i varje fall....Nä då faller det sig så att min ersättare blir sjuk. Bara att med ett käckt leende ta sig till arbetet. Karin insåg faran med att gå ut på äventyr med en hungrig mig en fredag och styrde upp en delikat lasangette tills jag behagade att anlända hem. Det var dukat och vinet upphällt alltså  underbart bortskämd. Tackar ödmjukast för det. Vi satt sen hemma resten av kvällen och tittade på tv. Eller inte!!! AAHAHAHA!! kommer icke att ske what so ever. Givetvis åkte vi hem till O´learys som sig bör. Fick glatt återse chefen, inte helt vanligt att se henne ute i svängen nu för tiden. Vi var dock mycket städade denna fredag och allt var Karins fel för hon hade fått för sig att jobba vår heliga paryhelg, urdumt ju. Jag fick mig sällskap under natten i form av Hjälten och slapp åtminstone att vakna själv. Nu är inte hans sällskap att förringa och han får gärna flytta hit. Kollektiv vore ju toppen. Och så var det då lördag och yrslig som få. Ville inte riktigt erkänna det för hjälten utan tog mig tappert upp på stan för lite dinnering. Sen spenderade vi eftermiddagen med AC/DC , fantastiskt själarenande tycker jag. Mest sövande ansåg Hjälten som tog sig en powernap.

Framåt 22 tiden ansåg vi oss redo för att ta oss till Mastodont. Han ringer taxi och säger till chauffören att vi vill till macken vid mastodont för lite kvällsmat. Vi blir avsläppta vid macken, vi köper vår korv och går ut ....och upptäcker att vi inte vet var vi är. Efter en stunds funderande kommer vi fram till att vi är ett antal mackar längre bort och börjar gå åt det håll vi tror är rätt. Jag tycker hela situationen är mycket roande och fnissar rätt ljudligt. Hjälten är inte lika road och muttrar och gruffar mest över fadäsen. Det är inte ett dugg roligt sluta fnissa säger han och gör allt för att inte bli alltför upprörd. Till slut står vi utanför Mastodont och till vårt förtret upptäcker vi att vi är för nyktra och inte alls vill gå in utan helst åka hem eller nåt. Som tur är tar vi oss i kragen och pallrar oss in med målet baren. Vi köper varsin öl och ställer oss i ett hörn. Där står vi sen i 6 timmar med endast korta avbrott för kisspause och ölinköp. Kan tyckas låta trist men vi trivdes där och vi blev inte ensamma där i hörnet. Så summan av kardemumman var att vi rockade och ägde i vanlig ordning fast från hörnet. Tror att vi hade helt klart bästa platsen på hela stället. Intar den nästa gång med. Vi fick även oss en rejäl dos AC/DC där med av livebandet. Hjälten blev så till sig att han entrade scenen och rockade skjortan av stället med en låt. Även denna natt hade ett slut och vid 6 tiden när solen sken och fåglarna skrek, var det dags att ta sig hemåt. Som tur var slapp jag yrsel på söndagen men då slog bakfyllehungern till. Karin och jag avnjöt varsin bakad potatis på stan, och paj hos Karin, och sen pizza hos mig. nom nom nom. The end!

Jag kanske även ska informera er om att cykeln jag aldrig trodde jag skulle få återse igen snällt stod och väntade på mig hemma vid O´learys. Dock med ett lite annorlunda utseende än hur jag lämnade den. Nyckeln passade så jag förutsätter att det är min. Den låter inte helt frisk men vad fan det måste ju höras när jag kommer åkande så ingen missar mig. Vore ju tragiskt för omgivningen. Så VIVE LA ME och imorrn är jag åter städad mor vilken min kropp nog uppskattar. 

Full hjälte, trött hjälte och slagen hjälte.

Då har den själarenande resan till Ullared gått av stapeln, underbart.. På torsdagen var Hjälten här på lite kaffe, vilket resulterade i 3,5 timmes sömn. Måste tillstå att behöva gå upp kl 5.00 är tortyr, det är ju då man går och lägger sig. Men 9 timmars shopping råder bot på det mesta utom fattigdom. Så nu får jag leva på kärlek resten av månaden. Anlände destination hemma vid ca ett tiden på natten och kl 2 tyckte hjälten att det umgåstid så ja vad gör man inte? det var bara att släppa in den fulle hjälten. Han kämpade med att få av sig sina skor sen ställer han sig upp och förklarar att han minsann inte orkade gå de 75 meterna hem utan min säng var närmare och han var såå trött. Jaha sa jag då går vi väl och lägger oss då.  Sagt och gjort vi låg och talade en stund, eller iallafall jag, hjälten svamlade mest. Jag går på toaletten sa jag och jag antar att du sover när jag är tillbaka. NÄÄÄ!!! sa hjälten jag tänker vara vaken, och så börjar han sjunga för kung och fosterland. När jag kommer tillbaka utbrister han HAHA!!jag är vaken sen somnade han. Kl 9 åkte jag till jobbet och han sov fortfarande som en slagen hjälte. Måste dock tillstå att det var mycket trevligt att få ha en nattgäst. Det är sövande att höra någon sova bredvid så nu har jag bestämt att han måste flytta hit. Ja nån nytta måste jag ju ha av han.

Människan M och Mr J var här som hastigast i går, sleva i sig lite mat och hällde i sig lite vin innan de åkte till Fjäärn. Åh vad det sög i min partytarm attans vad jag ville med. Men denna vecka är jag ju god mor så jag fick snällt stanna hemma. Men jävlar i mig vad jag ska ta igen det nästa helg. Då är det chefens tur att få njuta av mitt sällskap. På Lördagen hoppas jag hamna på Mastodont. Vad det blir av mina ambitioner återstår att se men som jag brukar säga så länge jag är med mig har jag alltid sjukt kul så VIVE LA ME!!     

Det bidde en vimpel

Jag råkade i fredags snubbla och trassla in mig i partyfanan. Ett stort nederlag att behöva tillkänna ge det, men som min chef så käckt brukar säga -Även solen har fläckar. Mitt fatala misslyckande slutade med att jag efter 10 minuter hemma på O´learys fick gå hem. Karin som hade lyckats övertyga vakten med sitt fantastiska leende att vi visst inte var så fulla som vi såg ut och stackars Anna som kommit in till storstan för en förträfflig kväll fick åka besviken hem. Hem och hem eller jo till slut efter en omväg till Hasselfors först. Varför väcker inte chaufförer sina passagerare vid önskad hållplats nu för tiden?? 

Så var det äntligen lördag och "When the hero has left the bulding" realesefest stod i antågande. Okej!!? Hur skulle jag lyckas trassla mig ur fanan och dessutom komma i stassen som pingla i tid? Jag kämpade för allt vad tygeln höll och lyckades med viss möda åtminstone få med mig en liten partyvimpel att vifta med. Vet att det endast bör hyllas mig här men för den här gången kliver jag åt sidan utan att blinka. Mr Hero him self uppenbarade sig på scenen och skapade historia, magi och ljuv musik. Det var verkligen med hjärtat till hjärtat han framförde sitt livsverk. Helt klart de 100kr Karin hade betalat för min biljett. Så var det dags för efterfesten på Revenge. Vi satt där med våra slokande partyvimplar och gjorde det bästa vi kunde av natten. Dock fick jag snart överge rusdryckerna och bad snällt Hjälten att upppfylla min önskan om lite vatten. Tyckte att varannan vatten var en god ide en natt som denna. Snart dyker han upp med det efterlängtade vattnet. Fast inte i ett glas som jag trodde utan i en kanna utan glas. Nåja nöden har ingen lag så det var bara att börja dricka ur kannan. Kan tänka mig att det inte såg speciellt rockigt ut.  Jag tycker vi efter omständigheterna lyckades relativt bra eftersom vi framåt morgonen knatade hemåt i vanlig oordning.

 Som sagt, varannan vatten

(Märk väl att scarfen är på)

 Sov jävlar i mig på söndagen vilket i och för sig var befogat men inte helt i sin ordning kanske. Kl 15 ringde The Hero och tyckte det var dags för frukost. Kaffe, ägg o bacon, ost macka och juice dög utmärkt som bakisfrukost. Jag plågade honom med mina fotoalbum och min musik som han så försiktig kallade alternativ, Alternativ till vad? Han ville nog helt ta fram bazookan och rikta den mot stereon. Men som den gentleman han är satt han snällt i ett par timmar och försökte överleva i hans öron oljudet. 

Jaha det var vad det blev av min helg inte helt i VIVE LA ME stil kanske, men som jag brukar säga -Man måste ibland misslyckas för att veta hur det är att lyckas. Nä nu ska jag ta fram nål och tråd så jag hinner laga fanan tills nästa gång det vankas partaj.

Kluven ända ut i hårtopparna

Har utvecklat en akut partyfobi bara sådär....Helt plötsligt for ni reason at all så vill jag inte gå på party på lördag. Vem är det som har skickat voodoo??  Finns väl i och för sig inget lite vin och lite Karin inte kan råda bot på. Min vän och granne har sitt moment of his life och det är det dödsstraff på att missa. Och the party don´t start until i walks in eller nåt så skärp mig. Värst vad internationell jag blev nu då med min svengelska...ger lite mer kraft bakom orden på nåt sätt. Jag är precis lika nyfikna som er vad det kommer bli av min helg, min ambition är...åt helvete med ambition det blir aldrig som jag tänkt iallafall. Det blir bara mer oordning i kaoset och det gillar vi ju. Ordning på torpet är bara tråkigt. Jag tror jag ska gå upp på scenen och slita micken från vederbörande och få publiken att stämma in i mitt VIVE LA ME!!! Nä nu tar jag min powernap innan morgondagens jobb så godnatt på er galningar out there.

Amibition är bra

Så då var jag nog redo att sammanfatta påskhelgens bravader. Jag skulle i och för sig kunna göra det med ett enda ord PARTY!!! men ska försöka dela med mig lite av mina minnesfragment.

ONSDAG - Kände jag var värd ett glas vin efter en hård tvådagars jobbvecka., sagt och gjort på med datorn fram med ett glas så vips var flaskan slut. Inte helt efter beräkning kanske men vad fan jag hade ju ledig torsdag. Fick ett oväntat sent kaffebesök som antagligen blev smått förvånad över mitt lite överförfriskade fnittriga tillstånd sådär i all ensamhet.

TORSDAG - Sovmorgon tänkte jag när jag vid fyra tiden gick och lade mig...eller hur..klockan halv nio hade jag tydligen sovit färdigt. Vad bra då har jag hela dagen på mig att sanera lägenheten tänkte jag...eller hur...det är tanken som räknas för inte fan blev det städat. Telefonerade mest hela dagen med alla möjliga och omöjliga. Tog mig sedan till systemet för att fylla på förrådet. Tina ställde till med en alltid lika trevlig påskfest på kvällningen lagom när min trötthet kom ifatt mig. Fick matkoma delux på hög nivå och hade vid något svagt ögonblick lovat Karin att titta förbi O`learys innan jag tog mig hem. Vinkade av alla underbara människor hos Tina vid halv elva tiden med ambitionen att gå hem kl 24.00  eftersom jag skulle jobba fredagen. Ansluter till ett mycket glatt gäng och tar mig en grogg. Karin tittar på mig som om hon sett ett spöke, En fyra?? utbrister hon, är du sjuk? Nä svarar jag, jag ska snart gå hem. Råkade nog bli en till innan jag bestämde mig för att gå på toaletten och sedan gå hem. När jag kommer ut från toan står det varsin fin mojito redo på bardisken (sexor givetvis) Det var Doktor Peter som beordrat dom så det var väl bara att lyda. Karin löd inte.....utan såg till att jag drack upp hennes med. Tror ni jag gick hem??? ICKE!!! Nu var festen i full gång jävlar i mig. Vi hamnade på Fired up med allsång och öl. Tror jag kom hem vid 5 tiden eller nåt och vaknade åter halv nio.

FREDAG - låg i min säng och hade en stilla undran om hur jag skulle kunna ta mig till jobbet. Hade två val, ta bussen eller krypa till korset och ringa mamma. Sagt och gjort - Hej mamma ska du ut och åka nåt idag? Vadådå svarade mamma, har du varit ute och supit? Nääää jag tog mig bara ett par öl igår och du vet det är mycket poliser ute så här runt påsk ljög jag. Jag var verkligen oförskämt pigg och var lite orolig för att baksmällan skulle dyka upp runt lunch eller nåt. Men jag hade fel som tur var och var på topp hela dagen. Kvällen skulle spenderas hos Karins mamma med mat och öl. Måste tillstå att det var inte med stort engagemang jag öppnade första ölen. Men skam den som ger sig så på´t igen liksom. Hade en mycket mycket rolig kväll med mycket skratt. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att Karins sambo skulle tillåta oss en tur till O´learys även denna kväll. Hade turligt nog fel även denna gång. Vi fortsatte med att skratta oss hysteriskt genom kvällen och avrundade med lite nattamat hos mig. Tror inte att Joja var helt överlycklig över mitt inflytande på Karin när hon framåt småtimmarna tog sig hemåt.

LÖRDAG - Behöver jag säga att jag sov till halv nio? Vid gott mod och på glatt humör passerar jag köket på min väg till toaletten. Den första chocken jag får är hur jäkla ljust det är ute så här dags på dygnet, sen upptäcker jag missären som uppstått efter vår nattvickning som förövrigt bestod av kycklingfile och bulgur. Det var ta mig fan bulgur i varenda vrå i hela lägenheten av nån anledning. Jag uttryckte mitt missnöje över att behöva städa med en lång djup suck och fortsatte min väg mot toaletten. Passerar då spegeln och får min tredje chock inom tidsramen tre minuter. SUCK det var värst vad gud måste haft humor när han skapade mig. jag gör mig verkligen inte i dagsljus. Nu var jag desperat och kände lite att det var bättre fly än illa fäkta. Så jag nappade på erbjudandet en tripp till Marieberg när mamma ringde och frågade. Nu skulle det väl ändå vara slut festat för den här helgen tänkte jag eftersom inget var planerat till kvällen. Har nog aldrig haft så mycket fel i allt denna helg. Våldgästade åter Karin och Joja. Rätta mig om jag har fel igen men något säger mig att Joja inte anser att jag är världens bästa människa. Men som jag brukar säga...Äsch jag rockar och äger ändå.

SÖNDAG - halv nio ok..... Gör ett tappert försök att hämta min cykel vid O´learys för tredje gången denna helg. Cyklar hem till Karin för att hämta min partypåse och vi får för oss att vara hälsosamma och ta en promenad till Vickie. På hemvägen blir vi akut kissnödiga och bestämmer oss för att låna toaletten på O`learys. inkomster och utgifter tänker vi och tar oss en öl medans vi ändå är där. Köper med lite mat hem äter och tar en öl till maten. Tycker då att vi måste avsluta helgen med en sista tur till, behöver jag skriva O´learys? Vid 22 tiden tar vi oss till stället som stänger 23.00 Efter en öl är ambitionen att vi ska gå hem men på grund av dåligt inflytande hamnar vi på Prisma. Vi äger stället fram till stängning sen har vi inget annat val än att avsluta den grymmaste helgen ever.

Min cykel står fortfarande kvar vid mitt uppenbart andra hem och jag vaknar ånyo halv nio och tycker att helgen på fem dagar varit allt för kort. Jag jobbar måndagen som om det vore en pice of cake och pigg som få. Natten till tisdagen sover jag 8 timmar och vaknar som ett jävla kryss. Kan tycka att det är lite udda när jag väl får sova så är jag krossad. Hela helgen har ju bestått av 4-5 timmar sömn varje natt och då har jag varit på topp. Nåväl det är väl bara ett ytterligare bevis på att jag är partypingla ut i fingerspetsarna. Så VIVE LA ME!!! som fan i vanlig ordning och som pricken över i VIVE LA Karin, the fucking queen of everything, typ.

Marry me!!!

Jag har sagt det förut och säger det igen...JAG BEHÖVER EN MAN!!! Tänker inte hålla på och bekräfta mig själv längre för det är fruktasvärt tråkigt, alltså ett karlgöra. Jag tänker även sexstrejka tills någon ger mig guld och gröna skogar på alla andra plan. AMEN!!!
Sådär då återgår vi till det normala en stund till tills karlabstinensen slår till igen.

Jag har inget bokat till påsk ännu men hoppas på en storslagen helg som sig bör. Förra året gick The big brother helg av stapeln och hade gärna haft en sådan även i år, men ser inte ut att bli så.  Bara att göra det bästa av det som blir och antagligen blir det något extra ordinärt som vanligt när jag är i farten, kan inte tro annat. Mina vänner är en mycket brokig samling människor från alla dess hörn i mentalitet och tillsammans utgör vi en fantastisk soppa utan dess like. Måste nog gifta mig snarast så jag får en giltig anledning att samla alla mähän samtidigt på samma ställe. Ingen kan ju hitta ursäkter till att inte att dyka upp på ett bröllop och särskilt inte mitt. Så alla ni som vill gifta er med mig kan nedan här ställa er i kö så ska jag förhöra er i tur och ordning och jag mailar även ett frågeformulär som noggrant måste fyllas i. Eller att om någon skulle kunna vara så rar att offra sig .....

Igår opererade Frida sin ena halsmandel. duktigare tjej får man leta efter. Inte tillstymmelse till tår eller vägran till något läkarna utsatte henne för. Hon brås iallfall inte på mig som är livrädd för allt. Kommer jag prata som en vuxen nu mamma? så sööt. Vi hoppas verkligen att operationen gjorde susen så hon slipper låta nasal nu.

Jag tog mig en välbehövdlig semesterdag nu på torsdag, hoppas jag gör nåt vettigt av den nu när jag för engångs skull inte kommer behöva nyttja en ledig dag till sömn och tillfrisknande från dagen innan. Tanken är att städa, ta mig en promenad och att vinna massa pengar på triss. Vad som verkligen blir av dagen återstår att se.

Nu känner jag lite rätt mycket att jag missbrukat min blogg. Men min skrivenergi och påhittighet har gått på sparlåga, lovar försöka mig på bot och bättring. Jag har till och med sjunkit så lågt att jag kollar på tv nu för tiden. Skäms och smäll på fingrarna liksom, inte speciellt rock n roll. Nä nu står det uppryckning på schemat, ett glas vin så är det nog ordning på torpet ska ni se. Sen står jag i vanlig ordning på balkongen med höjt glas och med AC/DC på hög volym och kräver att grannarna ska stämma in i mitt VIVE LA ME!!!

Helt guld ju

Fy faan vilken stört skön kväll återkommer med mer info om ett par dagar när jag är mer kapabel att styra upp ett full längdsinlägg. Hepp så in i helvete och VIVE LA ME!!!

Jag är inte som jag verkar, det är säkert....

Har i kväll haft ett chattrace med en ny bekantskap. Trodde inte att han skulle tala med mig ever igen efter första gången jag sprang på honom. Det vill säga en fredag efter jobbet med några glas vin i kroppen. Men han tog mod till sig och vågade sig hit ytterligare en gång en månad senare.....dessvärre hade jag även då helt oplanerat ett par glas vin i benen. Nääää nu får jag sluta hålla på att sätta mig i dålig dager det är liksom inte första gången jag framstår som helt rudis. Nåja man lär sig väl tänkte jag och när jag springer på vederbörande nästa gång så måste jag bara kunna åstakomma ett tredje bra intryck. Så dök tillfället upp och vi chattade en bra stund nu i kväll. Allt gick bra tills jag försökte mig på humor i skrift...... Jag skriver -Åh bekräfta mig mer!!.....Men hallå liksom, hur tänkte jag då?? Ni som känner mig vet precis vad jag sa , men det vet inte han. Stackars kille han lär väl tro att jag är ett psykfall. Jag försökte lite snyggt måla mig ur mitt hörn och förklara mig. -Missförstå mig inte skrev jag, det låter bättre med ett tonläge jag lovar. Så jag erbjöd mig ropa i hans brevlåda med rätt tonläge, EHH!!! tror ni det blev bättre av det erbjudandet? Nu är jag inte bara fyllo utan jag är potensiell stalker också. Hur tror ni grannarna skulle reagera om jag stog och ropade i brevlådan -BEKRÄFTA MIG!!! Inte helt lyckat kanske. Nåväl han stängde inte ner utan fortsatte hövdligt att chatta. Jag tänkte att vi kan väl prata om vädret då för det kan ju inte missupfattas, men det slutade med att jag bad honom solbada naken nedanför min balkong. VAD HÅLLER JAG PÅ MED!!!!! Varför kan inte jag få vara normal som alla andra? va? va? va? Jag kan tycka att det känns lite orättvist att behöva vara den som gör att andra får känna sig lite smartare. Hur som helst så tänkte jag lite smidigt avsluta samtalet på något snyggt sätt utan att behöva förlora all min värdighet. Näää då börjar jag köra med massa stavfel som antagligen resulterar i att han drar slutsatsen att jag är full min totala nykterhet till trots. Han skriver lite snyggt att han skulle nog behöva sova lite nu och jag försöker desperat en sista gång förklara mina stavfel och försöker övertyga honom att jag ÄR HELT NUKTER.....Nukter??  NUKTER???? Vadå nukter, vad fan är nukter? Pinsamma jag liksom. Jag får väl helt sonika inse att jag inte är som alla andra och att jag bara är lite missförstådd eller nåt. Jag missförstår mig själv hela tiden, skitjobbigt. Men men, jag är inte korkad jag har bara lite otur när jag tänker och blond. Så VIVE LA ME och god natt, imorrn är det jag som går till frisören så det så.

Bortskämd jag? Jaaa *glad smilis*

Nää nu tar jag mig i kragen och tåtar ihop ett litet inlägg. Jag har inte riktigt bestämt mig för vilken ursäkt som passar att skylla på varför inläggen har lyst med sin frånvaro. Uppenbarligen har min hjärna tagit mer semester än vanligt. Jag går på lågvarv och funderar över ....ja inte vet jag, säkert nåt oviktigt som bara stör mitt bekymmerslösa och händelserika liv. Jaja det reder sig väl så småning om.

I fredags förlustade jag mig på Ritz..ehh sämre ställe får man leta efter, tur att Rydell & Quick stog för kvällens underhållning. Riktigt bra ös när de väl bestämde sig för att entra scenen. Karin ansåg sig för nykter för att dansa så jag styrde stegen till närmsta bar och 2 rediga bacardi lemon och cola senare var problemet löst. Behöver jag säga att vi inte hade nån lust att åka hem sen? Vi lyckades hitta en stackars själ som inte hade haft vett att stänga av telefonen så vi våldgästade honom lite. Vinglade väl hemmåt vid fyra tiden.

Hmm lördagen började bra med en before öl på O´learys med Anna men sen vet jag inte vad som flög i mig. Jag tillät mig själv att spendera kvällen framför tvn och melodifestivalen. Hade nog inte överlevt om det inte vore för det eminenta sällskapet Karin med bihang. Med viss svårighet och ett jäkla låsande och upplåsande av cykel hittar jag till slut kvällens tillhåll. Hej hej kvittrar jag med mjölken under armen när jag kliver innanför dörren. I soffan sitter en vettskrämd sambo som hade svårt att dölja skräcken i ögonen. Åhh neej inte hon säger den talande blicken medan munnen säger - Hej kul att du kunde komma, men du går väl innan 5 i morgon bitti va? ...Nu vet jag inte riktigt hur jag ska  tolka det men jag antar att han försökte sig på lite humor. Äsch sa jag är maten klar snart eller?  Sen var det mys och melodifestival för hela slanten.

Söndag och allt vad det innebär, alltså lunch på Java, ramlösa på O´learys och sen kvällsmat hos människan M. Måndag jobb och mat hos M. Tisdag jobb och mat hos M. Kan det vara så att jag är bortskämd av mina vänner? Underbart och VIVE LA ME!! är min kommentar till det. Nä sova lite på det här kanske, godnatt på er galningar som inte har vett att överge mig, hjärta hjärta.

En liten uppdatering bara

I´m back, saknat mig va? Sorry för min frånvaro men jag har haft det liiite rörigt i hjärnkontoret denna vecka. Nu är det sista natten med gänget för denna gång och jag kan åter tänka en hel tanke färdigt. Det är lyx på hög nivå det. Veckan som gått har innefattat 3´s födelsedag och med allt det innebär och lite till. Behöver jag säga att jag får leva på nudlar resten av månaden? Jag lyckades dessutom glömma deras badkläder på badhuset så nu blir det nakenbad för deras del härdan efter. Känner lite att jag är glad att det inte var min svindyra bikini i käckt rosa som jag glömde eller blömde som Alice säger. Nästa evenemang i mitt liv är Rydell & Quick på Ritz på fredag. Ja jag vet Ritz är pinsamt dåligt ställe men jag hoppas R&Q styr upp den biten. Och ja jag vet att fredagar inte bådar gott för mig om det ska intagas alkoholhaltiga drycker men äsch jag får väl vara lite wild n crazy för en gångs skull. Hur som helst hoppas jag på en lååång party natt i vanlig ordning med massa sköna människor.
Appropå lååång så är det precis vad min 2do lista är....suck. Jag behöver i alla fall inte oroa mig för att vara sysslolös eftersom jag hela tiden hittar på annat än det jag borde göra. Fast nåt jag har blivit riktigt duktig på de senaste dagarna är faktiskt, tro det eller ej, är att sova. Så snart är jag sjukt snygg igen och full av sprudlande energi och redo att åter igen tala skavsår i öronen på min omgivning. Alltså mitt vanliga fantastiska jag. VIVE LA ME!! på det och godnatt.

Nära döden upplevelse

Ojdå så det blev....
Anna och Mr J var här när jag kom hem i fredags så det var bara att hänga på partyt. Grannen som hade festen jag fick ut för tittade in en stund....antar att han inte gör det igen. Herregud vad värdelös jag har blivit på första intrycket. Mina bright moments är lätträknade nu förtiden så att säga. Nåväl, vi styrde iallafall våra steg mot O´learys och av nån anledning blev Mr J imponerad av att jag kom in. Hur han tänkte då vet jag inte riktigt. Kvällen spenderades med att dansa och hann i vanlig ordning inte med att ha kul klart innan det var dags att gå......så det fick bli Fjäärn kvällen till ära. Människan M och Mr J hade fullt upp med fruntimmer så jag roade mig med att störa dom. Kvällen avslu....kvällen? vadå kväll mig veterligen är kl 7 morgon.  Morgonen avslutades med att jag lämnade av Människan M hos en tjej och åkte hem SJÄLV, jag klädde av mig SJÄLV och la mig SJÄLV........trodde jag uppenbarligen. När jag vaknar hör jag någon andas bakom min rygg. Åh!! tänkte jag nu har den manliga mannen som ska mata mig med choklad äntligen anlänt. Eller ja, jag tänkte kanske mest -Hur faan gick det här till???  Kändes som en evighet innan jag lyckas vända runt för att stilla min nyfikenhet på vem som ligger i min säng. Ja det kunde i och för sig varit värre men även bättre för det är Människan M som ligger där. Enligt hans utsago så skulle tjejen åka till jobbet så han gick hem till mig och min ALLTID låsta dörr var öppen och jag hade inte tillstymmelse till reaktion i kroppen när han försökte väcka mig. Så han helt sonika kröp ner bredvid mig och somnade.

Om vi säger så här.....Lördagen var inte den bästa av dagar. Klockan 17.10 ringer Karin och väcker mig. Jag svarar käckt med ett stööön. Va! sover du? utbrister hon. Stöön svarar jag, mitt ordföråd var mycket begränsat med hänvisning till baksmällan from hell. Hon föreslår att jag ska ta mig till henne för lite dinnering. Eftersom jag tidigare i veckan hade tjatat på att vi skulle gå ut på lördagen kännde jag att jag inte hade annat val än att åtminstånde åka dit. Stööön sa jag och försökte resa på mig, gick sådär kan jag säga. En jäkla tur att man har väggar hemma. Lyckades roffa åt mig en macka i köket på min vingliga färd genom lägenheten som ledde tillbaka till sängen. Stöön sa jag la på och somnade om med mackan likt en hamster väl förvarad i kinderna.
Kl 19 inser jag att jag måste försöka ta mig upp, men upptäckte snart att jag måste vila lite först. Karin förbarmar sig över stackars mig och agerar privat chaufför. 19.45 står jag redo utanför porten med handväska och en halv liter laktosfri mjölk under armen.

Åhh så gott har det nog aldrig varit med mat förut. Sen var jag vid liv igen, fram tills efterrätten skulle serveras och jag inser att den innehåller alkohol. Fick en deja vu och ordförådet blev åter igen minimalt. TA EN GIGANTISK JORDGUBBE OCH SMAKA PÅ CHAMPANGEN hävdade Karin med sån pondus i rösten att jag inte vågade annat. Stööön sa jag och löd.
Hmm hur att SMAKA på champangen kunde bli till captain morgan o cola och white russia och ett par öl har jag ingen aning om, men jäklar vad kul vi hade sen. Tog mig hemmåt SJÄLV vid halv fem tiden, klädde av mig SJÄLV och la mig SJÄLV....och vaknade själv.  SUCK!!!

Och så var det söndagen då, som sig bör spenderades den i soffan framör tvn hemma hos Människan M. Fast denna gång lite lyxigare än vanligt med en trerätters middag, grillad korv som förrätt och grillad antr...entre...äsch, grillat kött till huvudrätt och cappo...cappu....men vad faan, kaffe till efterrätt. Så summan av kardemumman blev ändå en helg i bästa VIVE LA ME stil. Fast lördagens baksmälla vill jag inte under några som helst omständigheter återuppleva igen. Syndast om mig i hela världen kan jag tala om att det var. Tur man har vänner som styr upp en då, hjärta hjärta hjärta till er.

En liten defekt bara...

Jag har gjort denna blogg som skulle vara en hyllning till mitt bästa "jag" till en klagomur över hur orättvist saker och ting är just nu.  Hur gick det till? Nog för att livet går upp och ner men fokus ska ju alltid ligga på det positiva utan för den skull behöva ljuga för sig själv. Trodde aldrig om mig själv att jag skulle uppleva känslor och vad det egentligen gör med ens hjärna när de träder in. Jag trodde jag var odödlig och starkare än Tarzan forever and ever. Se hur det gick... Hur ska jag nu kunna få tillbaka min stjärnstatus? En släng av känslosjuka kan väl alla få men inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att det skulle sitta i så här länge. Jag har testat allt från att få som jag vill till att radera möjligheten till kontakt men inget har hjälpt. En god vän säger att det är som kvicksand ju mer man kämpar emot desto värre blir det, alltså bara att acceptera faktum. Så det blir mitt nästa projekt. Jag struntar i att ge er mitt bästa "jag" utan presenterar ett mindre perfekt jag. Vilket kommer innebära dessa förvirrade och kryptiska inlägg en tid. Jag lovar att informera er när jag är med i matchen igen och är redo att ge er en nyare bättre version av mig. Så känner ni att det är överkurs att ta er igenom dessa tradiga inlägg med livet i behåll så ska ni vänta på att jag döper ett inlägg till VIVE LA ME!! När det står så vet ni att det är sluttramsat och ni kan i lugn och ro åter läsa det jag skriver utan att rädslan att dö av tristess infinner sig.

Kvällens låtar Lightning crashes och Follow me fråga mig inte varför jag valde just dessa men jag gillar musiken och rösterna. Har inte satt mig in i texterna så dom kan vara helt uppåt väggarna.

Lycklig

Med viss försening ska jag nu berätta om min livs upplevelse, RAMMSTEIN KONSERTEN .....Jag är faan helt mållös.....vilken sjukt grym jäkla bra konsert. Även om man inte skulle ha hört Rammstein förut så skulle man älska den.  Vilken show dom ställde till med, eld och manlig energi så det räckte och blev över. Jag skulle aldrig på ett rättvist målande sätt i ord kunna beskriva denna spektakulära händelse, den bara MÅSTE upplevas. Den var renande både för kropp, själ och sinne så nu kan jag dö lycklig. Vi satt där som i trans och bara log av lycka av att känna den tunga basen i kroppen. Lite glad är jag för att vi hade kanonplatser på läktarn och inte stod på golvet när Buck dich framfördes med ett enormt porrfilmssprut över publiken. Det enda jag tycker jag saknar var ett avslutande eldnummer som inte var av denna värld. Men vad gör det när han kliver ut i dom största ängla vingarna ever och avslutar med Engel. SÅ MÄKTIGT!!!

Lördagen spenderade jag hos människan M. Jag lyckades hålla honom vid liv till 04.40 innan han gav upp. Jag njöt av varenda minut vid köksbordet med samtal ett par öl och bra musik. När vi som bäst sitter och konverserar hoppar katten upp på borde och stryker svansen mot de tända ljusen...WOOFF ..och svansen står i lågor. M var snabbtänkt så missödet inte behövde bli ohanterbart. Herregud stackars katt vad jag skrattade. Hon var mycket konfundersam när hon lommade iväg och undrade var odören av bränt hår kom ifrån. Jag lyckades få ihop några timmar sömn innan lyxfrukosten severades, som bestod av Amerikanska pannkakor och kaffe. Sen var det soffhäng för hela slanten. Antar att vi hade pratat slut med varann under natten för vi sa inte mer än nödvändigt resten av dagen. 

Tänkte vara lite wild n crazy och sticka in med en Rammstein låt för att knyta an till dagens ämne lite.
(från konserten men inte filmat av oss) Feuer frei
Men tro inte för den del att jag övergett AC/DC, nej nej det kommer mer. Har bara blivit väldigt mycket AC/DC sista tiden under min terapiperiod. Men som sagt på tisdag börjar mitt nya liv som fantastisk och nåde den som försöker stoppa mig. Då tänker jag vråla denne person till tinnitus med ett VIVE LA ME!!

Jävlar vad AC/DC är balsam för själen. Nu är the bottom nådd på tisdag vänder det. Fy i helvete vad jag kommer rocka resten av året. Och i kväll på Rammstein såklart. HELLSTÄLL!!!!!

1. Jag har nu tagit bort vedebörande från facebook och helt plötsligt känner jag mig mycket friare.
2. Orosmolnet på jobbet verkar skingra sig.
3. Min fobi är dessvärre i sitt esse men är allt lungt på tisdag så lägger det sig med.
4. Mitt ex är det bästaste exet ever. Tack för hjälpen och stödet.

Nu ska jag sparka igång den här dagen med att klä på mig till att börja men sen bär det av till Stockolm med Mr J , Anna och Tony. Dagen började lägre än glocalnet och kommer sluta uppe hos Tor om jag får bestämma. Så VIVE LA ME!!!!!!

Dagens AC/DC
Who made Who

Slut trånat forever and ever...spegel och stjärnstop

Ikväll är det fruktansvärt kallt här hemma.....och ensamt.  Den där manliga mannen som ska mata mig med choklad och vindruvor lyser fortfarande med sin frånvaro.  En sån där bättre vetande kvinna sa till mig att innan sommaren är slut finns han hos dig, vilket återstår att se. Bara det att sommaren känns väldigt långt borta liksom mannen jag trånar efter. Eller rättare sagt trånaDE efter, jag har ju bestämt mig för att det är slut trånat på den fronten nu. Dessutom sa kvinnan att det är den man som jag minst förväntade mig att det skulle vara. I och för sig så passar det in på denne herre, för att det är verkligen den siste på jorden jag trodde jag skulle falla för. Men det finns ju så många män jag INTE vill ha så vem vet det är säkert nån av dom. På inandning är han glömd på utandning är han där igen. Jäkla jobbig karl att hålla på att bråka så där. Fast med den obstinata styrkan jag besitter kommer han aldrig att kunna nå mig innerst inne bara mitt ytterst ute. Mina väninnors råd är att hitta nåt annat så jag glömmer honom ( har hittills inte funkat) medans mina manliga väninnor råder mig till att använda min kvinnliga list så jag får honom dit jag vill  (vilket inte heller har funkat). Mitt råd till mig själv är att SLÄPP DET FORT SOM FAAN. Det värsta av allt på denna resa är frustrationen över att vara maktlös över sig själv. Undrar om flingsalt funkar på sånt här??  Ni som känner mig VET att det är nåt allvarligt fel på mig för närvarande, -testbild-. Jag har ingen som helt erfrarenhet av sånt här trams känslokall maneater ut i fingerspetsarna som jag är. Uppenbarligen är det nåt stenålderstjafs och kemiskt som man inte råder över, tycker bara att det är konstigt att det bara funkar åt ena hållet.  Jaja det får bli som det blir när det inte blev som det skulle. När jag väl är färdig med detta kommer jag helt klart vara oövervinnerlig på alla plan. Under tiden kör jag min AC/DC terapi och på fredag kommer jag kliva ut från Rammstein konserten som en ny människa. Nu har jag ödslat nog av min dyrbara tid på en sån här struntsak, herregud känslor är ju för dom dödliga. VIVE LA ME!!! and flashing my horns brutally.

Dagens AC/DC

Heatseeker

och på begäran från Mr J
War marhine

 .

Dagens AC/DC

Diggar utstyrseln
Jailbreak

Enkelt, du är ju kvinna.....hmpf

Då var man av med kidsen för denna gång, wohoo!! Jag har kämpat mig igenom en och en halv vecka med avkomman och har nu lika lång tid utan dom. Både på gott och ont. Det var en pärs att se dom gå vickandes på deras jäkla lösa tändet HELA TIDEN.... vickande tänder borde strängeligen förbjudas. *ryyyys*. Jag kryssade i den rutan har jag för mig när jag beställde dom, nåja jag förutsätter iallafall att tänderna tappas hos deras far så han snällt får agera tandfe.

För att fira friheten lite så köpte jag pizza och tog mig en liten tripp ut på landet till människan M för en skön söndag kväll framför tvn. Det var en massa snörvel och atjoo från hans sida, jäkla vekling gå och bli förkyld så där. Tur att jag är helt imun mot sådana fånerier.

Nu laddas det inför fredagen och Rammstein konserten med lite AC/DC. Jag har tänkt att försöka lära er förstå innebörden av god musik smak och därför lägger jag ut en ny låt varje dag tills ni har förståndet att tillbe dom. Med andra ord hjärntvättar jag er vettiga.  Så se nu till att klicka på alla länkar, det är dom som är grönmarkerade i texten. or else......!!!!

Idag intog jag en helt ny roll, den lyssnandes roll. Måste tillstå att det var en mycket ovan situation att befinna sig i. Det är inte varje dag man möter människor som har min variant av talförmåga. Men som sagt jag har lite att leva upp till, jag har lovat att visa mina bättre sidor. Har hittills misslyckats katastrofalt med den biten av nån jäkla konstig anledning.(Nåt annat jag ofta misslyckas med är att sova, så även denna natt). Jag frågade människan M vad alla mina plötsliga underliga fel och brister kunde bero på. -Enkelt svarade han, du är ju kvinna.... Åh fan är det därför jag inte förstår mig på mig själv och jag som trodde det var nåt allvarligt, phew. 

Nä nu är det dags för nattäta lite innan jag ska göra ett seriöst försök att tillkalla sömnen. I morrn sliter jag lite nonchalant upp dörren på jobbet och vrålar ett VIVE LA ME!! innan jag tar tag i dagens göromål med entusiasm och glada tillrop.
.